Uppsalaforskare vill dela pensionsrättigheter vid skilsmässa

Vid en skilsmässa delar man på alla tillgångar - utom pensionsrättigheterna. Den orättvisan har flera gånger varit uppe i riksdagen, som inte hittat någon lösning.
Det har däremot Margareta Brattström som nyligen doktorerat i ämnet.

Så kan pensionsrättigheter delas vid skilsmässa

Pensionen från den allmänna pensionen och tjänstepensionen är ofta den största förmögenhet man har om man skiljer sig i till exempel 40-årsåldern. Bostad och andra ägodelar som delas lika vid en skilsmässa har ännu inte ha hunnit få något större värde, eftersom de allra flesta fortfarande har stora lån obetalda. Pensionen intjänas däremot kontinuerligt i relation till inkomst och kan därför liknas vid ett sparande.

Margareta Brattströms forskning visar att medianvärdet för 65-åringarnas pensionsbehållning för den allmänna pensionen var 2,2 miljoner kronor för män och

1,6 miljoner för kvinnor vid årsskiftet 2003/2004. Skillnaden beror förstås på att männen generellt tjänar mer.

Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnorna spår Margareta Brattström. Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen.

- Naturligtvis bör vi arbeta för ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar på arbetsmarknaden och får samma lön. Men när situationen nu fortfarande är sådan att det framför allt är kvinnor som tar lång föräldraledighet och deltidsjobbar inte bara när barnen är små, måste vi lagstifta till den svagare partens fördel, tycker hon.

Ologisk lagstiftning

Valet av forskningsämne, förklarar Margareta Brattström med att hon tycker att den nuvarande lagstiftningen är ologisk:
- När jag har undervisat i familjerätt för juriststudenterna i Uppsala så har jag haft svårt att förklara varför alla tillgångar och ägodelar utom pensionsrättigheterna delas vid upplösning av ett äktenskap. Jag kan numera ge en historisk förklaring, men anser fortfarande inte att systemet är logiskt i det nuvarande pensionssystemet.

Margareta Brattströms förslag är radikalt i svenska sammanhang. Att dela hushållens gemensamma pensionsrättigheter lika mellan makarna har visserligen varit uppe till diskussion i riksdagen ett flertal gånger under de senaste fyrtio åren, men ingen konkret lösning har kunnat hittas.

- Man inser att detta är ett problem och har försökt minska problemet via andra lagändringar. Idag delas till exempel de pengar som en individ har sparat i privata pensionsförsäkringar mellan makarna vid en skilsmässa. Att bara dela en av de olika pensionskategorierna kan dock slå helt fel. I praktiken är det oftare kvinnor än män som pensionssparar just med anledning av att de tjänar mindre och därför oroar sig mer för sin framtida pension. Den ekonomiskt svagare tvingas alltså dela sina insparade pengar med den före detta maken, förklarar Margareta Brattström.

Självklar och rättvis

Hennes syn på familjerätt är att den ska vara så självklar och rättvis att man som enskild individ inte ska behöva oroa sig för vad en skilsmässa skulle kunna innebära ekonomiskt.

Margareta Brattström betonar att det innan äktenskapet upplösts inte finns något behov av att utjämna makarnas pensionsrättigheter, eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard. Men precis som att alla andra gemensamma ägodelar delas om äktenskapet upplöses, anser hon att det vore naturligt att dela också intjänade pensionsrättigheter.

Vid äktenskapsskillnaden tycker hon att delningen bör ske i två olika högar: det som konkret finns i stunden samt framtida pensionsrättigheter. Margareta Brattström framhåller att bara de pensionsrättigheter som intjänats under själva äktenskapet ska komma ifråga vid en delning. Att det skulle vara praktiskt omöjligt håller hon inte med om.

- När pensionen var förmånsbestämd, genom till exempel ATP, ansågs det vara ett problem att värdebestämma intjänad pensionsrätt. Numera är de flesta pensioner avgiftsbestämda, så som den allmänna inkomst- och premiepensionen samt de flesta tjänstepensioner. Detta gör att det vid varje tidpunkt går att fastställa vilken rätt som intjänats och således finns det lösningar på det som varit ett av de största hindren mot delade pensionsrättigheter.

EU-systemet

Margareta Brattström påpekar att det sedan sommaren 2002 dessutom finns ett EU-direktiv som har tvingat fram en överföringslag för EU-tjänstemän. I den värdebestäms de pensionsrättigheter som en person intjänat, trots att han eller hon ännu inte uppnått pensionsålder, och denna summa förs med in i EU-systemet. Samma system skulle kunna användas vid äktenskapsskillnad och praktiskt innebär det att en värdebedömning görs av både den allmänna pensionen, tjänstepensionen samt privata pensionssparande. Eventuella värdeökningar eller värdeminskningar kan ställas i proportion till hur stor del av det totala värdet som intjänats under äktenskapet.

- Om det nu har fungerat för cirka hundra EU-tjänsteman, varför skulle man då inte kunna använda samma system för att jämna ut pensionsrättigheter mellan de ungefär 20 000 par som skiljer sig varje år? Att se lösningar handlar också om en vilja.

Margareta Brattström ser sin avhandling som ett inlägg i jämställdhetsdebatten och tror att ett system med likadelning som baseras på hushållets sammanlagda inkomster istället för att vara individbunden, skulle kunna öka männens vilja att till exempel ta föräldraledigt i högre utsträckning.

- Konkret behöver det inte betyda att samtliga pensionsrättigheter delas exakt rakt av. Det viktiga är principen och att makarnas pensionsrättigheter efter en delning ska vara värdemässigt likställda. Därmed skulle båda makarna ges samma förutsättningar efter upplösning av äktenskapet.

Läsarkommentar:

2005-02-14

I artikeln om Margareta Brattströms forskning står det att medianvärdet av den allmäna pensionen (det meddelande man får varje vår?) för 65-åringar var 2,3 mille för män och 1,6 för kvinnor. Är detta verkligen riktigt?

Anonym

Svar: Uppgiften om 65-åringarnas pensionsbehållning stämmer så vitt jag vet; uppgiften är hämtad från Pensionssystemets årsredovisning 2003 s 35. Genomsnittet för en man är dock inte 2,3 milj utan 2,2 milj kr. Pensionsbehållningen avgör vilken månatlig pension som kommer att utgå under pensionstiden. Förenklat uttryck bestäms månadsbeloppet genom att pensionsbehållningen delas med genomsnittlig återstående livstid.

Margareta Brattström

  • Text: Tora Gran   |
  •  2005-01-04, 13.46. Senast ändrad 2005-01-04, 13.42.

Mer mångfald på jobbet, tycker svensken

Majoriteten av svenskar vill ha mer mångfald på sin arbetsplats. Även cheferna är positiva till en rekryteringsprocess präglad av mångfaldstänk.

  • 14 april

Arbetsliv

I början av 1970-talet läste Georgio Panagio matematik, statistik, företagsekonomi, sociologi, psykologi och operationsanalys vid Stockholms universitet.
Foto: Anna Simonsson

Tuff väg tillbaka till jobbet

Företaget som han drev i Bryssel gick bra. Han var en omtyckt konsult, kastade sig mellan olika projekt i ett intensivt tempo. På en sekund förändrades allt för Georgio Panagio. Det har varit en kamp att bara lära sig tala igen.

  • 11 april
Daniel Färm på Reformklubben jobbar med digitala kampanjverktyg.
Foto: Magnus Laupa

Digitala verktyg ska lyfta valfrågorna

I Sverige pratar alla skola i år. Det kan vara tack vare det digitala kampanjverktyg som även vann valet åt USAs nuvarande president.

  • 10 april

Annons

Jusekmedlemmar rörligare än resten

Juseks medlemmar byter jobb nästan dubbelt så ofta som svensken i allmänhet – vare sig de jobbar inom privat eller offentlig sektor.

  • 9 april

Normer gör oss mindre mobila

Inget binder oss längre till kontoret. Ändå åker vi dit.

Chefen bäst i öppna landskap

Att kontorets utformning påverkar hälsa och trivsel är ett välkänt faktum. Men visste du att det även styr dina tankar om chefen?

  • 2 april

Porträttet : Marcin de Kaminski

Marcin de Kaminski.
Foto: Iris Tiitto

”Nätet har haft sina glansdagar”

Den uppkäftige cyberrebellen har blivit internetforskare och efterfrågad expert. Men aktivistränderna går inte ur. Piratbyråns grundare kämpar dagligen för att förändra världen med digitala verktyg.

  • 1 april

Arbetsliv : Yrke: Kommunsekreterare

Charlotte Nilsson.
Foto: Elis Hoffman

Ordningsman

Tycker du om oförutsedda händelser? Att coacha andra, jobba med research och politik? Då ska du söka Charlotte Nilssons jobb på Strängnäs kommun – om det nu blir ledigt någon dag förstås.

  • 27 mars
Arbetsförmedlingens nya GD Mikael Sjöberg.

Visste du detta om Arbetsförmedlingens nya GD?

Han är mannen som ska få en av landets hårdast kritiserade myndigheter på rätt köl. Men vem är Mikael Sjöberg, egentligen?

  • 26 mars

Intervjun : Lena Sommestad

Forskaren och politikern Lena Sommestad, 57, hoppas kunna fortsätta sitt arbete med hållbar långsiktig samhällsutveckling som landshövding i Halland. ”Att vara öppen och kommunicera lagar och regler på ett bra sätt känns meningsfullt” säger hon.
Foto: Klas-Herman Lundgren

"Kärnkraften är ett av de viktigaste uppdragen"

Socialdemokraten Lena Sommestad lämnar politiken och blir landshövding i Hallands län. Men har en landshövding någon reell makt?

  • 26 mars
Helena Rojas

Fem frågor till ...

... Helena Rojas, projektledare för Nordeuropas första Unescocenter som invigs i Botkyrka den 9 maj.

  • 25 mars
Malin Ohlin på advokatbyrån Vinge.
Foto: Elis Hoffman

Konstiga korridorer peppar personalen

En tavla i kafeterian är inte bara en tavla i kafeterian. Att hänga konst på arbetsplatsen kan bidra till god hälsa, kreativitet och oväntade samtal. Titta in hos advokatbyrån där en promenad mellan toaletten och mötesrummet är en komplett ...

  • 21 mars

Kontroll av nyanställda har ökat femdubbelt

Antalet utdrag från belastningsregistret är fem gånger så vanligt i dag som för tio år sedan. Den sista april kommer utredningen som tittar på om arbetsgivare missbrukar registret.

  • 21 mars

Tema : UPPSKJUTARE

Illustration: Björn Öberg

Jag ska bara …

Jag gör det efter lunch tänker du och lugnet sänker sig inombords. Eller kanske i morgon. Men innan du vet ordet av börjar deadline närma sig och i kroppen sprider sig oron. Känner du igen dig? Då är du en prokrastinerare.

  • 14 mars

RECENSIONER

Förklarande kopplingar mellan då och nu.

Om utsatthet och kränkningar.

KRÖNIKAN

Julia Skott om det gränslösa arbetet.

WEBBFRÅGAN

Jusekmedlemmar är rörligare än andra. Hur länge har du haft ditt nuvarande jobb?



NOTISER

Åklagare och justitiekansler ska i högre grad kunna hjälpa personer som har utsatts för ...
Barn är en viktig faktor i att kvinnor är sjukskrivna mer än män. Det konstaterar ...
Ett generellt sett mer pressat och ombytligt arbetsliv anges ofta som orsak till ...
Tidningen Fokus har sammanställt utbildningsbakgrunden bland allt från börsbjässar och ...

INLEDAREN

Läs chefredaktör Ann Marie Bergströms inledare.

ARTIKELKOMMENTARER

Tack för påpekandet, vi har nu uppdaterat länken.

Med er Sensefarm-länk kommer man till inloggningssidan. Där kan man klicka för att logga in som demo-användare. Annars kan man använda denna url istället ..

Hej, och tack för att du skriver om detta ämne, högst intressant – jag själv har i mer än 10 år tänkt att personalfunktionerna, alltså HR-folket, aktivt måste ..

JAG HAMNADE ...

… framför tvättställen på toaletten i källaren på Berns i Stockholm.

DEBATT

Jag vill ha ett eget litet krypin

Jag tycker att det verkar väldigt jobbigt att arbeta i aktivitetsbaserade arbetsplatser ...

Läs fler debattinlägg

FRÅGA KARRIÄRCOACHEN

Fråga: Jag har juridikexamen från mitt hemland Kosovo. Vilken väg ska jag följa för att ...

PÅ NYTT JOBB

  • Melker Måbeck

  • Melker Måbeck, 46, är ny internationell chef för Svenska Röda Korset.

Annons