Uppsalaforskare vill dela pensionsrättigheter vid skilsmässa

Vid en skilsmässa delar man på alla tillgångar - utom pensionsrättigheterna. Den orättvisan har flera gånger varit uppe i riksdagen, som inte hittat någon lösning.
Det har däremot Margareta Brattström som nyligen doktorerat i ämnet.

Så kan pensionsrättigheter delas vid skilsmässa

Pensionen från den allmänna pensionen och tjänstepensionen är ofta den största förmögenhet man har om man skiljer sig i till exempel 40-årsåldern. Bostad och andra ägodelar som delas lika vid en skilsmässa har ännu inte ha hunnit få något större värde, eftersom de allra flesta fortfarande har stora lån obetalda. Pensionen intjänas däremot kontinuerligt i relation till inkomst och kan därför liknas vid ett sparande.

Margareta Brattströms forskning visar att medianvärdet för 65-åringarnas pensionsbehållning för den allmänna pensionen var 2,2 miljoner kronor för män och

1,6 miljoner för kvinnor vid årsskiftet 2003/2004. Skillnaden beror förstås på att männen generellt tjänar mer.

Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnorna spår Margareta Brattström. Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen.

- Naturligtvis bör vi arbeta för ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar på arbetsmarknaden och får samma lön. Men när situationen nu fortfarande är sådan att det framför allt är kvinnor som tar lång föräldraledighet och deltidsjobbar inte bara när barnen är små, måste vi lagstifta till den svagare partens fördel, tycker hon.

Ologisk lagstiftning

Valet av forskningsämne, förklarar Margareta Brattström med att hon tycker att den nuvarande lagstiftningen är ologisk:
- När jag har undervisat i familjerätt för juriststudenterna i Uppsala så har jag haft svårt att förklara varför alla tillgångar och ägodelar utom pensionsrättigheterna delas vid upplösning av ett äktenskap. Jag kan numera ge en historisk förklaring, men anser fortfarande inte att systemet är logiskt i det nuvarande pensionssystemet.

Margareta Brattströms förslag är radikalt i svenska sammanhang. Att dela hushållens gemensamma pensionsrättigheter lika mellan makarna har visserligen varit uppe till diskussion i riksdagen ett flertal gånger under de senaste fyrtio åren, men ingen konkret lösning har kunnat hittas.

- Man inser att detta är ett problem och har försökt minska problemet via andra lagändringar. Idag delas till exempel de pengar som en individ har sparat i privata pensionsförsäkringar mellan makarna vid en skilsmässa. Att bara dela en av de olika pensionskategorierna kan dock slå helt fel. I praktiken är det oftare kvinnor än män som pensionssparar just med anledning av att de tjänar mindre och därför oroar sig mer för sin framtida pension. Den ekonomiskt svagare tvingas alltså dela sina insparade pengar med den före detta maken, förklarar Margareta Brattström.

Självklar och rättvis

Hennes syn på familjerätt är att den ska vara så självklar och rättvis att man som enskild individ inte ska behöva oroa sig för vad en skilsmässa skulle kunna innebära ekonomiskt.

Margareta Brattström betonar att det innan äktenskapet upplösts inte finns något behov av att utjämna makarnas pensionsrättigheter, eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard. Men precis som att alla andra gemensamma ägodelar delas om äktenskapet upplöses, anser hon att det vore naturligt att dela också intjänade pensionsrättigheter.

Vid äktenskapsskillnaden tycker hon att delningen bör ske i två olika högar: det som konkret finns i stunden samt framtida pensionsrättigheter. Margareta Brattström framhåller att bara de pensionsrättigheter som intjänats under själva äktenskapet ska komma ifråga vid en delning. Att det skulle vara praktiskt omöjligt håller hon inte med om.

- När pensionen var förmånsbestämd, genom till exempel ATP, ansågs det vara ett problem att värdebestämma intjänad pensionsrätt. Numera är de flesta pensioner avgiftsbestämda, så som den allmänna inkomst- och premiepensionen samt de flesta tjänstepensioner. Detta gör att det vid varje tidpunkt går att fastställa vilken rätt som intjänats och således finns det lösningar på det som varit ett av de största hindren mot delade pensionsrättigheter.

EU-systemet

Margareta Brattström påpekar att det sedan sommaren 2002 dessutom finns ett EU-direktiv som har tvingat fram en överföringslag för EU-tjänstemän. I den värdebestäms de pensionsrättigheter som en person intjänat, trots att han eller hon ännu inte uppnått pensionsålder, och denna summa förs med in i EU-systemet. Samma system skulle kunna användas vid äktenskapsskillnad och praktiskt innebär det att en värdebedömning görs av både den allmänna pensionen, tjänstepensionen samt privata pensionssparande. Eventuella värdeökningar eller värdeminskningar kan ställas i proportion till hur stor del av det totala värdet som intjänats under äktenskapet.

- Om det nu har fungerat för cirka hundra EU-tjänsteman, varför skulle man då inte kunna använda samma system för att jämna ut pensionsrättigheter mellan de ungefär 20 000 par som skiljer sig varje år? Att se lösningar handlar också om en vilja.

Margareta Brattström ser sin avhandling som ett inlägg i jämställdhetsdebatten och tror att ett system med likadelning som baseras på hushållets sammanlagda inkomster istället för att vara individbunden, skulle kunna öka männens vilja att till exempel ta föräldraledigt i högre utsträckning.

- Konkret behöver det inte betyda att samtliga pensionsrättigheter delas exakt rakt av. Det viktiga är principen och att makarnas pensionsrättigheter efter en delning ska vara värdemässigt likställda. Därmed skulle båda makarna ges samma förutsättningar efter upplösning av äktenskapet.

Läsarkommentar:

2005-02-14

I artikeln om Margareta Brattströms forskning står det att medianvärdet av den allmäna pensionen (det meddelande man får varje vår?) för 65-åringar var 2,3 mille för män och 1,6 för kvinnor. Är detta verkligen riktigt?

Anonym

Svar: Uppgiften om 65-åringarnas pensionsbehållning stämmer så vitt jag vet; uppgiften är hämtad från Pensionssystemets årsredovisning 2003 s 35. Genomsnittet för en man är dock inte 2,3 milj utan 2,2 milj kr. Pensionsbehållningen avgör vilken månatlig pension som kommer att utgå under pensionstiden. Förenklat uttryck bestäms månadsbeloppet genom att pensionsbehållningen delas med genomsnittlig återstående livstid.

Margareta Brattström

  • Text: Tora Gran   |
  •  2005-01-04, 13.46. Senast ändrad 2005-01-04, 13.42.
Systemutvecklaren Tommy Eriksson arbetar inte så mycket med kodskrivning och implementering längre, utan mer med specifikationerna för Volvos långsiktiga utvecklingsarbete.
Foto: Samir Soudah

Bilindustrin het igen - även för akademiker

Den allt mer tekniskt sofistikerade bilindustrin seglar den upp som en av de stora framtidsbranscherna för systemutvecklare. Tommy Eriksson har sökt sig till Volvo för att få jobba med teknik i yttersta framkant.

  • 24 januari
Lars Strannegård är rektor på Handelshögskolan sedan juni 2014.
Foto: Samir Soudah

Rektor som vill möta mångfalden

Ekonomi handlar inte om att tjäna pengar, det är ett sätt att förstå världen. Det menar Lars Strannegård som efter en termin som rektor på Handelshögskolar har börjat skruva skolans image. Mångfaldssatsningar och konstinstallationer är några av verktygen.

  • 21 januari

Förvänta dig bara det oväntade

SPANING. Rekryterarnas knep för att få dig ur balans blir allt mer sofistikerade. Bli inte förvånad om du under anställningsintervjun måste likna dig själv vid ett paket flingor. Eller hantera en levande orm.

Annons

Intervjun : Dan Eliasson

Dan Eliasson, 53, styr sedan den 1 januari över Sveriges 28 500 polisanställda.
Foto: Ylva Sundgren

”Alla poliser ska bli mer delaktiga”

Som ung var han vild, dömdes för skadegörelse och spelade punkrock. Nu är Dan Eliasson nybliven rikspolischef och använder gitarren mest som meditation. Han hoppas att hans hittills populära ledarstil passar även Polisen.

  • 16 januari

Gott om it-jobb även 2015

46 000 helt nya jobb kommer att skapas i landet i år spår Arbetsförmedlingen. Allra ljusast ser det ut i it-branschen, där det råder personalbrist. Att utbilda sig till systemvetare är ett vinnarkort.

  • 16 januari
Juristen Kerstin Burman jobbar med fall kopplade till hbtq-personers rättigheter.
Foto: Elis Hoffman

Hon tar strid för hbtq-personers rätt

De juridiska fallen rörande hbtq-personers rättigheter har ökat markant de senaste åren. Men kompetensen kring normkritik släpar efter i rättsväsendet. Det vet ”regnbågsjuristen” Kerstin Burman som har nischat sig på hbtq-relaterad juridik.

  • 12 januari

Tema : Krisberedskap

Årsdagen 2009, flygande lanternor släpps upp till minnet av tsunamin 2004.
Foto: Rungroj Yongrit/TT Scanpix

Tsunamins chockvåg väckte krismedvetandet

Julhelgen 2004: 225 000 människor dör i tsunamikatastrofen. En handfallen regering och myndigheter utan rutiner gör att både svenskar på plats och anhöriga hemma i Sverige utsätts för enorma påfrestningar. Jusektidningen utreder hur haveriet påverkat Sveriges krisberedskap tio år efteråt.

  • 11 december

Arbetsliv : Yrke: Civil utredare

Eva Thorén älskade Kittyböckerna som liten och ville bli detektiv. – Det är lite kul med tanke på vad jag gör idag.
Foto: Per Groth

Ett riktigt detektivjobb

Eva Thorén har dubbla utbildningar och utreder både stölder, rån och misshandel. Men förundersökningsledare får hon inte bli.

  • 26 november
Maria Wärdell är utredare på Försäkringskassan i Östersund.
Foto: Mikael Frisk

Så håller du ångan uppe när jobbet går på rutin

Många jobb går på rutin och automatik, även akademikerjobb. Hur tar man då egna initiativ för att behålla drivkraften och arbetsglädjen? Maria Wärdell på Försäkringskassan delar med sig av sina knep.

  • 26 september

RECENSIONER

Så övergavs modell för samförstånd.

Precision och kärnfullt språk.

NOTISER

Nio miljoner fler människor i EU-länderna är nu arbetslösa jämfört med år 2008. Det ...
Det finns en stark koppling mellan dålig psykosocial arbetsmiljö och hjärtinfarkt eller ...
Ungdomar mellan 16 och 19 år tror mer på rättsväsendet än vad äldre medborgare gör. I ...

Är den akademikergrupp där löneskillnaderna är som störst.

WEBBFRÅGAN

Tror du att du kommer byta jobb under 2015?



INLEDAREN

Det var nyårsafton, en märklig kväll för tio år sedan.

DEBATT

Bra förslag för ökad säkerhet i domstolar

Utmärkta och efterlängtade förslag, skriver lagmannen Mats Sjösten.

Läs fler debattinlägg

PÅ NYTT JOBB

  • Camilla Collins

  • Ny affärsområdeschef för rekrytering och omställningstjänster hos Pema People.

  • Mats Kinnwall

  • Ny chefekonom på Skogsindustrierna och Industriarbetsgivarna.

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Jag vill studera när min fru börjar jobba utomlands.

ARTIKELKOMMENTARER

Verkar väldigt kontraproduktivt och barnsligt.

Att näringslivet och myndigheter använder ganska så hård åldersdiskriminering och ser bara på priset vad det kostar och inte vad de får för pengarna, detta ..

Vilka töntiga argument! Låter som att alla arbetsplatser skulle stå öde om helgdagskonton infördes.

Men hur många dagar handlar det egentligen om? Idag är ..

KRÖNIKAN

Kanske borde det uppmuntras att vi gör helt fel saker en liten del av dagen?

Annons