PORTRÄTTETCamilla Kvartoft

”Det handlar om att våga vara en nagel i ögat.”

Uppsalaforskare vill dela pensionsrättigheter vid skilsmässa

Vid en skilsmässa delar man på alla tillgångar - utom pensionsrättigheterna. Den orättvisan har flera gånger varit uppe i riksdagen, som inte hittat någon lösning.
Det har däremot Margareta Brattström som nyligen doktorerat i ämnet.

Så kan pensionsrättigheter delas vid skilsmässa

Pensionen från den allmänna pensionen och tjänstepensionen är ofta den största förmögenhet man har om man skiljer sig i till exempel 40-årsåldern. Bostad och andra ägodelar som delas lika vid en skilsmässa har ännu inte ha hunnit få något större värde, eftersom de allra flesta fortfarande har stora lån obetalda. Pensionen intjänas däremot kontinuerligt i relation till inkomst och kan därför liknas vid ett sparande.

Margareta Brattströms forskning visar att medianvärdet för 65-åringarnas pensionsbehållning för den allmänna pensionen var 2,2 miljoner kronor för män och

1,6 miljoner för kvinnor vid årsskiftet 2003/2004. Skillnaden beror förstås på att männen generellt tjänar mer.

Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnorna spår Margareta Brattström. Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen.

- Naturligtvis bör vi arbeta för ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar på arbetsmarknaden och får samma lön. Men när situationen nu fortfarande är sådan att det framför allt är kvinnor som tar lång föräldraledighet och deltidsjobbar inte bara när barnen är små, måste vi lagstifta till den svagare partens fördel, tycker hon.

Ologisk lagstiftning

Valet av forskningsämne, förklarar Margareta Brattström med att hon tycker att den nuvarande lagstiftningen är ologisk:
- När jag har undervisat i familjerätt för juriststudenterna i Uppsala så har jag haft svårt att förklara varför alla tillgångar och ägodelar utom pensionsrättigheterna delas vid upplösning av ett äktenskap. Jag kan numera ge en historisk förklaring, men anser fortfarande inte att systemet är logiskt i det nuvarande pensionssystemet.

Margareta Brattströms förslag är radikalt i svenska sammanhang. Att dela hushållens gemensamma pensionsrättigheter lika mellan makarna har visserligen varit uppe till diskussion i riksdagen ett flertal gånger under de senaste fyrtio åren, men ingen konkret lösning har kunnat hittas.

- Man inser att detta är ett problem och har försökt minska problemet via andra lagändringar. Idag delas till exempel de pengar som en individ har sparat i privata pensionsförsäkringar mellan makarna vid en skilsmässa. Att bara dela en av de olika pensionskategorierna kan dock slå helt fel. I praktiken är det oftare kvinnor än män som pensionssparar just med anledning av att de tjänar mindre och därför oroar sig mer för sin framtida pension. Den ekonomiskt svagare tvingas alltså dela sina insparade pengar med den före detta maken, förklarar Margareta Brattström.

Självklar och rättvis

Hennes syn på familjerätt är att den ska vara så självklar och rättvis att man som enskild individ inte ska behöva oroa sig för vad en skilsmässa skulle kunna innebära ekonomiskt.

Margareta Brattström betonar att det innan äktenskapet upplösts inte finns något behov av att utjämna makarnas pensionsrättigheter, eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard. Men precis som att alla andra gemensamma ägodelar delas om äktenskapet upplöses, anser hon att det vore naturligt att dela också intjänade pensionsrättigheter.

Vid äktenskapsskillnaden tycker hon att delningen bör ske i två olika högar: det som konkret finns i stunden samt framtida pensionsrättigheter. Margareta Brattström framhåller att bara de pensionsrättigheter som intjänats under själva äktenskapet ska komma ifråga vid en delning. Att det skulle vara praktiskt omöjligt håller hon inte med om.

- När pensionen var förmånsbestämd, genom till exempel ATP, ansågs det vara ett problem att värdebestämma intjänad pensionsrätt. Numera är de flesta pensioner avgiftsbestämda, så som den allmänna inkomst- och premiepensionen samt de flesta tjänstepensioner. Detta gör att det vid varje tidpunkt går att fastställa vilken rätt som intjänats och således finns det lösningar på det som varit ett av de största hindren mot delade pensionsrättigheter.

EU-systemet

Margareta Brattström påpekar att det sedan sommaren 2002 dessutom finns ett EU-direktiv som har tvingat fram en överföringslag för EU-tjänstemän. I den värdebestäms de pensionsrättigheter som en person intjänat, trots att han eller hon ännu inte uppnått pensionsålder, och denna summa förs med in i EU-systemet. Samma system skulle kunna användas vid äktenskapsskillnad och praktiskt innebär det att en värdebedömning görs av både den allmänna pensionen, tjänstepensionen samt privata pensionssparande. Eventuella värdeökningar eller värdeminskningar kan ställas i proportion till hur stor del av det totala värdet som intjänats under äktenskapet.

- Om det nu har fungerat för cirka hundra EU-tjänsteman, varför skulle man då inte kunna använda samma system för att jämna ut pensionsrättigheter mellan de ungefär 20 000 par som skiljer sig varje år? Att se lösningar handlar också om en vilja.

Margareta Brattström ser sin avhandling som ett inlägg i jämställdhetsdebatten och tror att ett system med likadelning som baseras på hushållets sammanlagda inkomster istället för att vara individbunden, skulle kunna öka männens vilja att till exempel ta föräldraledigt i högre utsträckning.

- Konkret behöver det inte betyda att samtliga pensionsrättigheter delas exakt rakt av. Det viktiga är principen och att makarnas pensionsrättigheter efter en delning ska vara värdemässigt likställda. Därmed skulle båda makarna ges samma förutsättningar efter upplösning av äktenskapet.

Läsarkommentar:

2005-02-14

I artikeln om Margareta Brattströms forskning står det att medianvärdet av den allmäna pensionen (det meddelande man får varje vår?) för 65-åringar var 2,3 mille för män och 1,6 för kvinnor. Är detta verkligen riktigt?

Anonym

Svar: Uppgiften om 65-åringarnas pensionsbehållning stämmer så vitt jag vet; uppgiften är hämtad från Pensionssystemets årsredovisning 2003 s 35. Genomsnittet för en man är dock inte 2,3 milj utan 2,2 milj kr. Pensionsbehållningen avgör vilken månatlig pension som kommer att utgå under pensionstiden. Förenklat uttryck bestäms månadsbeloppet genom att pensionsbehållningen delas med genomsnittlig återstående livstid.

Margareta Brattström

  • Text: Tora Gran   |
  •  2005-01-04, 13.46. Senast ändrad 2005-01-04, 13.42.

Arbetsliv

Illustration: Emma Hanquist/Form nation

Vad gör man när kollegan stinker?

Slarvar din kollega med hygienen? Våga prata om det – både som kollega och chef. Arbetsprestationen kan påverkas och skitsnack uppstå.

  • 19 september

Kvinnor styr sociala medier

IT-SPANING. Kvinnor dominerar så gott som alla stora sociala medier och Pinterest är den sajt där skillnaden mellan manliga och kvinnliga användare är störst. Vilka möjligheter ryms inom detta?

Intervjun : Louise Brown

Louise Brown
Foto: Brombergs bokförlag

"Vi måste prata om korruptionen i Sverige"

Intresset för att förebygga korruption är lågt bland riksdagspartierna, visar en färsk enkät. Men alla vet väl att svenskar inte sysslar med mutor? Antikorruptionsaktivisten Louise Brown är av en annan åsikt.

  • 16 september

Annons

Foto: Joi Grinde

4 snabba till Ulrika Rogland …

… en av Sveriges mest profilerade åklagare inom sexualbrott, som efter 14 år lämnat yrket för att bli målsägandebiträde, ombud i vårdnadsmål och offentligt biträde i migrationsmål.

  • 15 september

Här är höstens hetaste IT-kompetenser

Det är en gyllene arbetsmarknad som väntar systemvetarna i höst. Jusektidningen har kartlagt de åtta absolut mest eftertraktade kompetenserna just nu. 

Illustration: Orvesto/TNS Sifo

Mindre jäktad vardag för de flesta

De flesta av oss stresstoppar vid 8-tiden. Hur resten av dagen ser ut varierar. Gemensamt för oss alla är dock att vi stressar mindre nu än vi gjorde för ett år sedan.

  • 12 september

Den perfekta rasten

Vad har de mest produktiva gemensamt? Jo, lång rast.

  • 11 september
Ur konstboken Välkommen sjunka med oss! Social konst i förlisningens tid.
Illustration: Mats Hyvönen

Samhällsvetare skapade dystopisk konstbok

Med provocerande dystopi vill två samhällsvetare väcka debatt både om ”den inlärda hjälplösheten” i svenska bruksorter och om den akademiska världens kommersialisering.

  • 9 september

”Cybermobbning är ett arbetsmiljöproblem”

Våra liv utspelar sig numera även på nätet. Det betyder att arbetsplatsmobbning också flyttar dit. I sociala medier kan trakasserierna ske när som helst på dygnet.

  • 9 september

Svårare för utländska akademiker på svensk arbetsmarknad

Sverige blir inte bättre på att ta tillvara invandrad akademisk kompetens – utan rentav sämre. Det visar en ny rapport från Jusek.

Tema : Valets personal

Att själv hinna rösta på valdagen är uteslutet för SVTs röstningsanalytiker Sören Holmberg. Han förtidsröstar i Göteborg.
Foto: Elis Hoffman

Deadline vart fjärde år

Alla har vi då och då jobbtoppar. Vi har träffat några vars arbetsbörda peakar en gång vart fjärde år. Möt bland annat valforskningsnestorn Sören Holmberg.

  • 3 september

Arbetsliv

Är du medarbetarnas terapeut?
Illustration: Björn Öberg

Akta dig för att bli medarbetarnas terapeut

”Har du tid ett par minuter? Det är en grej jag behöver prata om …” En bra chef och modern ledare vill förstås vara tillgänglig – men hur mycket tid får medarbetarnas privata bekymmer ta på jobbet?

  • 2 september

Höga chefer mest på sociala medier

Chefer på höga positioner är den grupp som spenderar mest tid på sociala medier under arbetstid. Fast anställda ska helst låta bli, tycker de.

  • 28 augusti

Porträttet : Camilla Kvartoft

Hängmattan är en favoritplats för Camilla Kvartoft i stugan utanför Västervik.
Foto: Elis Hoffman

Laddad för lång valnatt

Hemska brott har gjort Camilla Kvartoft folkkär. Innan hon och Leif GW Persson återkommer i rutan ska hon klara hedersuppdraget att leda SVTs valvaka. Hon fyllde på batterierna med lång semester i stugan utanför Västervik.

  • 20 augusti

KRÖNIKAN

Valresultatet kan förvandlas till en välsignelse fram på vårkanten, spår Gunnar Wetterberg.

WEBBFRÅGAN

Tror du att vi får en blocköverskridande koalition?

ARTIKELKOMMENTARER

Det är huvudsakligen amerikansk statistik.

Inget vi ser av i Skåne. Här outsourcas det friskt till Indien och Kina. Konkurrensen om jobben är betydligt hårdare än för några år sedan. Synd att facket ..

Intressant.
Är det internationella eller svenska siffror?

Får se vad det kan innebära.

NOTISER

Våra hjärnor är skapta för verbal kommunikation mellan levande människor. Då tolkar vi ...
Förmågan att attrahera talanger och motivera medarbetare är morgondagens främsta ...
Fram till 2020 väntas Europas befolkning i arbetsför ålder minska med sju och en halv ...
Äldre människor är friskare, bättre utbildade och mer erfarna än yngre. Det är orsaken ...

RECENSIONER

Samlade texter om rasism.

Samhälle som samlar smarta vinner.

DEBATT

Vi behöver en rehabkedja för bokstavsdiagnoser

Artikeln om alkoholism i Jusektidningen nr 4, 2014 visade att det finns exempel på ett ...

Läs fler debattinlägg

INLEDAREN

Läs Ann Marie Bergströms näst sista inledare.

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Fråga: Jag har precis fått mitt första fasta jobb. Har haft en del vikariat och ...

PÅ NYTT JOBB

  • Lars Jagrén

  • Lars Jagrén, 56, är ny chefekonom på fackförbundet Unionen. Senast kommer han från en ...
  • Lennart Jansson

  • Lennart Jansson, 54, blir affärsområdeschef för Jurek Executive Search.

  • Maria Tengroth

  • Maria Tengroth, 44, blir verksamhetschef för den nystartade Anna Lindh-akademin.

  • Anna Ernestam

  • Anna Ernestam, 52, är ny CFO för Svenska Röda Korset. Hon kommer närmast från en tjänst ...

Annons