PORTRÄTTETCamilla Kvartoft

”Det handlar om att våga vara en nagel i ögat.”

Uppsalaforskare vill dela pensionsrättigheter vid skilsmässa

Vid en skilsmässa delar man på alla tillgångar - utom pensionsrättigheterna. Den orättvisan har flera gånger varit uppe i riksdagen, som inte hittat någon lösning.
Det har däremot Margareta Brattström som nyligen doktorerat i ämnet.

Så kan pensionsrättigheter delas vid skilsmässa

Pensionen från den allmänna pensionen och tjänstepensionen är ofta den största förmögenhet man har om man skiljer sig i till exempel 40-årsåldern. Bostad och andra ägodelar som delas lika vid en skilsmässa har ännu inte ha hunnit få något större värde, eftersom de allra flesta fortfarande har stora lån obetalda. Pensionen intjänas däremot kontinuerligt i relation till inkomst och kan därför liknas vid ett sparande.

Margareta Brattströms forskning visar att medianvärdet för 65-åringarnas pensionsbehållning för den allmänna pensionen var 2,2 miljoner kronor för män och

1,6 miljoner för kvinnor vid årsskiftet 2003/2004. Skillnaden beror förstås på att männen generellt tjänar mer.

Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnorna spår Margareta Brattström. Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen.

- Naturligtvis bör vi arbeta för ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar på arbetsmarknaden och får samma lön. Men när situationen nu fortfarande är sådan att det framför allt är kvinnor som tar lång föräldraledighet och deltidsjobbar inte bara när barnen är små, måste vi lagstifta till den svagare partens fördel, tycker hon.

Ologisk lagstiftning

Valet av forskningsämne, förklarar Margareta Brattström med att hon tycker att den nuvarande lagstiftningen är ologisk:
- När jag har undervisat i familjerätt för juriststudenterna i Uppsala så har jag haft svårt att förklara varför alla tillgångar och ägodelar utom pensionsrättigheterna delas vid upplösning av ett äktenskap. Jag kan numera ge en historisk förklaring, men anser fortfarande inte att systemet är logiskt i det nuvarande pensionssystemet.

Margareta Brattströms förslag är radikalt i svenska sammanhang. Att dela hushållens gemensamma pensionsrättigheter lika mellan makarna har visserligen varit uppe till diskussion i riksdagen ett flertal gånger under de senaste fyrtio åren, men ingen konkret lösning har kunnat hittas.

- Man inser att detta är ett problem och har försökt minska problemet via andra lagändringar. Idag delas till exempel de pengar som en individ har sparat i privata pensionsförsäkringar mellan makarna vid en skilsmässa. Att bara dela en av de olika pensionskategorierna kan dock slå helt fel. I praktiken är det oftare kvinnor än män som pensionssparar just med anledning av att de tjänar mindre och därför oroar sig mer för sin framtida pension. Den ekonomiskt svagare tvingas alltså dela sina insparade pengar med den före detta maken, förklarar Margareta Brattström.

Självklar och rättvis

Hennes syn på familjerätt är att den ska vara så självklar och rättvis att man som enskild individ inte ska behöva oroa sig för vad en skilsmässa skulle kunna innebära ekonomiskt.

Margareta Brattström betonar att det innan äktenskapet upplösts inte finns något behov av att utjämna makarnas pensionsrättigheter, eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard. Men precis som att alla andra gemensamma ägodelar delas om äktenskapet upplöses, anser hon att det vore naturligt att dela också intjänade pensionsrättigheter.

Vid äktenskapsskillnaden tycker hon att delningen bör ske i två olika högar: det som konkret finns i stunden samt framtida pensionsrättigheter. Margareta Brattström framhåller att bara de pensionsrättigheter som intjänats under själva äktenskapet ska komma ifråga vid en delning. Att det skulle vara praktiskt omöjligt håller hon inte med om.

- När pensionen var förmånsbestämd, genom till exempel ATP, ansågs det vara ett problem att värdebestämma intjänad pensionsrätt. Numera är de flesta pensioner avgiftsbestämda, så som den allmänna inkomst- och premiepensionen samt de flesta tjänstepensioner. Detta gör att det vid varje tidpunkt går att fastställa vilken rätt som intjänats och således finns det lösningar på det som varit ett av de största hindren mot delade pensionsrättigheter.

EU-systemet

Margareta Brattström påpekar att det sedan sommaren 2002 dessutom finns ett EU-direktiv som har tvingat fram en överföringslag för EU-tjänstemän. I den värdebestäms de pensionsrättigheter som en person intjänat, trots att han eller hon ännu inte uppnått pensionsålder, och denna summa förs med in i EU-systemet. Samma system skulle kunna användas vid äktenskapsskillnad och praktiskt innebär det att en värdebedömning görs av både den allmänna pensionen, tjänstepensionen samt privata pensionssparande. Eventuella värdeökningar eller värdeminskningar kan ställas i proportion till hur stor del av det totala värdet som intjänats under äktenskapet.

- Om det nu har fungerat för cirka hundra EU-tjänsteman, varför skulle man då inte kunna använda samma system för att jämna ut pensionsrättigheter mellan de ungefär 20 000 par som skiljer sig varje år? Att se lösningar handlar också om en vilja.

Margareta Brattström ser sin avhandling som ett inlägg i jämställdhetsdebatten och tror att ett system med likadelning som baseras på hushållets sammanlagda inkomster istället för att vara individbunden, skulle kunna öka männens vilja att till exempel ta föräldraledigt i högre utsträckning.

- Konkret behöver det inte betyda att samtliga pensionsrättigheter delas exakt rakt av. Det viktiga är principen och att makarnas pensionsrättigheter efter en delning ska vara värdemässigt likställda. Därmed skulle båda makarna ges samma förutsättningar efter upplösning av äktenskapet.

Läsarkommentar:

2005-02-14

I artikeln om Margareta Brattströms forskning står det att medianvärdet av den allmäna pensionen (det meddelande man får varje vår?) för 65-åringar var 2,3 mille för män och 1,6 för kvinnor. Är detta verkligen riktigt?

Anonym

Svar: Uppgiften om 65-åringarnas pensionsbehållning stämmer så vitt jag vet; uppgiften är hämtad från Pensionssystemets årsredovisning 2003 s 35. Genomsnittet för en man är dock inte 2,3 milj utan 2,2 milj kr. Pensionsbehållningen avgör vilken månatlig pension som kommer att utgå under pensionstiden. Förenklat uttryck bestäms månadsbeloppet genom att pensionsbehållningen delas med genomsnittlig återstående livstid.

Margareta Brattström

  • Text: Tora Gran   |
  •  2005-01-04, 13.46. Senast ändrad 2005-01-04, 13.42.

Arbetsliv

Är du medarbetarnas terapeut?
Illustration: Björn Öberg

Akta dig för att bli medarbetarnas terapeut

”Har du tid ett par minuter? Det är en grej jag behöver prata om …” En bra chef och modern ledare vill förstås vara tillgänglig – men hur mycket tid får medarbetarnas privata bekymmer ta på jobbet?

  • 2 september

Höga chefer mest på sociala medier

Chefer på höga positioner är den grupp som spenderar mest tid på sociala medier under arbetstid. Fast anställda ska helst låta bli, tycker de.

  • 28 augusti
Foto: Lazze Öst

Ny chefredaktör på Jusektidningen

I oktober tar Christina Öst, 50, över rodret på Jusektidningen. Hon är en erfaren tidningsmakare och en stor mediekonsument.

  • 26 augusti

Annons

Håll tassarna borta från inkorgen

Kollar du jobbmejlen det första du gör på morgonen? Fel fel fel.

  • 26 augusti

Tillbaka på jobbet efter AD-dom

Kvinnan kollade sin mans ärende i Försäkringskassans register och blev uppsagd från sin tjänst som handläggare på myndigheten. Jusek väckte talan vid AD. Nu är kvinnan tillbaka på jobbet.

  • 25 augusti
Illustration: Björn Öberg

Dags att sluta brainstorma

Mängder av forskning pekar på att den populära metoden brainstorming faktiskt är en av de sämsta. Tankenötter kläcks bäst enskilt.

  • 25 augusti

Porträttet : Camilla Kvartoft

Hängmattan är en favoritplats för Camilla Kvartoft i stugan utanför Västervik.
Foto: Elis Hoffman

Laddad för lång valnatt

Hemska brott har gjort Camilla Kvartoft folkkär. Innan hon och Leif GW Persson återkommer i rutan ska hon klara hedersuppdraget att leda SVTs valvaka. Hon fyllde på batterierna med lång semester i stugan utanför Västervik.

  • 20 augusti

Bete dig som folk

Notorisk babblare eller ansiktsblind? Här är apparna som hjälper dig agera rätt på jobbet.

  • 19 augusti

Tanklösa talanger tar täten

SPANING. Vi har lärt oss att vi kan åstadkomma vad som helst, bara vi tänker rätt. Men människor hatar att tänka. Och fattar mer själviska beslut när de får tid till eftertanke.

  • 18 augusti

Karolinska börjar med öppna online-kurser

Karolinska institutet blir först i Sverige med att ge online-kurser i form av MOOCs. Nu i höst startar de första, och dragplåstret stavas Hans Rosling.

  • 14 augusti
Birgit Weiss är en av många inflyttade akademiker i Spanien.
Foto: Maria Lorenzo

Ljusning i sikte för Spaniens högutbildade

Länge var Spanien ett land dit miljontals människor flyttade för att få jobb. I dag är lönedumpning och alarmerande arbetslöshet vardag för många. Men nu verkar det äntligen vända för landets akademiker. Birgit Weiss är en av dem.

  • 14 augusti

Intervjun : Stellan Vinthagen

Professor Stellan Vinthagen under Carl Fredrik Reuterswärds konstverk Non-Violence
Foto: Göteborgs Universitet

”Jag blev utkastad och kallad förrädare”

Som aktivist har Stellan Vinthagen flera gånger dömts till fängelse. Men han är också lektor i globala studier vid Göteborgs universitet och Högskolan i Väst. Den första juli blev han världens första professor i ickevåld och civilt motstånd.

  • 13 augusti

Tema

Foto: Tomas Ohlsson, Anna Simonsson, Linda Forsell.

Kvinnors 3 hetaste drömyrken

Vi är där åtta timmar om dagen, 230 dagar om året under halva våra liv. Då gäller det att hitta rätt. Linda Jacobsson, Anna Tollsner och Jenny Rogneby har sina och alla kvinnors drömjobb*. Läs om hur de hittade dit.

  • 9 juni

Arbetsliv

Illustration: Emma Hanquist/Form nation

Lurigt med referenser

Referenser lämnas på begäran. Lätt att skriva i cv-t. Men svårare att skaka fram i skarpt läge. Kommer de ens ihåg dig på förra och förrförra jobbet? Tänk på det här när du lämnar referenser.

  • 2 juni

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Ny frågespalt med Gun Alexandersson Malm.

DEBATT

Vi behöver en rehabkedja för bokstavsdiagnoser

Artikeln om alkoholism i Jusektidningen nr 4, 2014 visade att det finns exempel på ett ...

Läs fler debattinlägg

WEBBFRÅGAN

Från dörr till dörr - hur lång tid tar det för dig att ta dig till jobbet en vanlig morgon?







NOTISER

Snabbare valresultat och möjlighet att rösta hemifrån. Det är två fördelar med val via ...
Det är sällsynt att arbetsgivare hyr in personal från bemanningsföretag istället för att ...
Ett forskarteam har undersökt hur det egna namnet påverkar resultatet i en ...
”Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring”. Så skaldade biskop Thomas i ...

KRÖNIKAN

Julia Skott om att börja jobba efter semestern.

PÅ NYTT JOBB

  • Maria Tengroth

  • Maria Tengroth, 44, blir verksamhetschef för den nystartade Anna Lindh-akademin.

  • Anna Ernestam

  • Anna Ernestam, 52, är ny CFO för Svenska Röda Korset. Hon kommer närmast från en tjänst ...
  • Lennart Jansson

  • Lennart Jansson, 54, blir affärsområdeschef för Jurek Executive Search.

  • Josefin Claesson

  • Josefin Claesson, 35, blir ny seniorkonsult på pr-byrån StrandbergHaage. Hon kommer ...

ARTIKELKOMMENTARER

Det går inte och göra säker elektronisk röstning som samtidigt säkerställer valhemligheten.

Hej Malin,
Det är svårt för oss på Jusektidningen att svara på, Nilla Ekström Parry finns på Linkedin och även listad att kontakta på http://www.advok ..

Jag studerar sista året på juristprogrammet och funderar på att söka arbete i England efter min examen då min pojkvän är bosatt där. Jag undrar om det finns ..

JAG HAMNADE ...

… på ett av flera seminarier i Almedalen om hur robotarna håller på att ta över världen.

INLEDAREN

Chefredaktör Ann Marie Bergströms inledare.

Annons