Uppsalaforskare vill dela pensionsrättigheter vid skilsmässa

Vid en skilsmässa delar man på alla tillgångar - utom pensionsrättigheterna. Den orättvisan har flera gånger varit uppe i riksdagen, som inte hittat någon lösning.
Det har däremot Margareta Brattström som nyligen doktorerat i ämnet.

Så kan pensionsrättigheter delas vid skilsmässa

Pensionen från den allmänna pensionen och tjänstepensionen är ofta den största förmögenhet man har om man skiljer sig i till exempel 40-årsåldern. Bostad och andra ägodelar som delas lika vid en skilsmässa har ännu inte ha hunnit få något större värde, eftersom de allra flesta fortfarande har stora lån obetalda. Pensionen intjänas däremot kontinuerligt i relation till inkomst och kan därför liknas vid ett sparande.

Margareta Brattströms forskning visar att medianvärdet för 65-åringarnas pensionsbehållning för den allmänna pensionen var 2,2 miljoner kronor för män och

1,6 miljoner för kvinnor vid årsskiftet 2003/2004. Skillnaden beror förstås på att männen generellt tjänar mer.

Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnorna spår Margareta Brattström. Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen.

- Naturligtvis bör vi arbeta för ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar på arbetsmarknaden och får samma lön. Men när situationen nu fortfarande är sådan att det framför allt är kvinnor som tar lång föräldraledighet och deltidsjobbar inte bara när barnen är små, måste vi lagstifta till den svagare partens fördel, tycker hon.

Ologisk lagstiftning

Valet av forskningsämne, förklarar Margareta Brattström med att hon tycker att den nuvarande lagstiftningen är ologisk:
- När jag har undervisat i familjerätt för juriststudenterna i Uppsala så har jag haft svårt att förklara varför alla tillgångar och ägodelar utom pensionsrättigheterna delas vid upplösning av ett äktenskap. Jag kan numera ge en historisk förklaring, men anser fortfarande inte att systemet är logiskt i det nuvarande pensionssystemet.

Margareta Brattströms förslag är radikalt i svenska sammanhang. Att dela hushållens gemensamma pensionsrättigheter lika mellan makarna har visserligen varit uppe till diskussion i riksdagen ett flertal gånger under de senaste fyrtio åren, men ingen konkret lösning har kunnat hittas.

- Man inser att detta är ett problem och har försökt minska problemet via andra lagändringar. Idag delas till exempel de pengar som en individ har sparat i privata pensionsförsäkringar mellan makarna vid en skilsmässa. Att bara dela en av de olika pensionskategorierna kan dock slå helt fel. I praktiken är det oftare kvinnor än män som pensionssparar just med anledning av att de tjänar mindre och därför oroar sig mer för sin framtida pension. Den ekonomiskt svagare tvingas alltså dela sina insparade pengar med den före detta maken, förklarar Margareta Brattström.

Självklar och rättvis

Hennes syn på familjerätt är att den ska vara så självklar och rättvis att man som enskild individ inte ska behöva oroa sig för vad en skilsmässa skulle kunna innebära ekonomiskt.

Margareta Brattström betonar att det innan äktenskapet upplösts inte finns något behov av att utjämna makarnas pensionsrättigheter, eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard. Men precis som att alla andra gemensamma ägodelar delas om äktenskapet upplöses, anser hon att det vore naturligt att dela också intjänade pensionsrättigheter.

Vid äktenskapsskillnaden tycker hon att delningen bör ske i två olika högar: det som konkret finns i stunden samt framtida pensionsrättigheter. Margareta Brattström framhåller att bara de pensionsrättigheter som intjänats under själva äktenskapet ska komma ifråga vid en delning. Att det skulle vara praktiskt omöjligt håller hon inte med om.

- När pensionen var förmånsbestämd, genom till exempel ATP, ansågs det vara ett problem att värdebestämma intjänad pensionsrätt. Numera är de flesta pensioner avgiftsbestämda, så som den allmänna inkomst- och premiepensionen samt de flesta tjänstepensioner. Detta gör att det vid varje tidpunkt går att fastställa vilken rätt som intjänats och således finns det lösningar på det som varit ett av de största hindren mot delade pensionsrättigheter.

EU-systemet

Margareta Brattström påpekar att det sedan sommaren 2002 dessutom finns ett EU-direktiv som har tvingat fram en överföringslag för EU-tjänstemän. I den värdebestäms de pensionsrättigheter som en person intjänat, trots att han eller hon ännu inte uppnått pensionsålder, och denna summa förs med in i EU-systemet. Samma system skulle kunna användas vid äktenskapsskillnad och praktiskt innebär det att en värdebedömning görs av både den allmänna pensionen, tjänstepensionen samt privata pensionssparande. Eventuella värdeökningar eller värdeminskningar kan ställas i proportion till hur stor del av det totala värdet som intjänats under äktenskapet.

- Om det nu har fungerat för cirka hundra EU-tjänsteman, varför skulle man då inte kunna använda samma system för att jämna ut pensionsrättigheter mellan de ungefär 20 000 par som skiljer sig varje år? Att se lösningar handlar också om en vilja.

Margareta Brattström ser sin avhandling som ett inlägg i jämställdhetsdebatten och tror att ett system med likadelning som baseras på hushållets sammanlagda inkomster istället för att vara individbunden, skulle kunna öka männens vilja att till exempel ta föräldraledigt i högre utsträckning.

- Konkret behöver det inte betyda att samtliga pensionsrättigheter delas exakt rakt av. Det viktiga är principen och att makarnas pensionsrättigheter efter en delning ska vara värdemässigt likställda. Därmed skulle båda makarna ges samma förutsättningar efter upplösning av äktenskapet.

Läsarkommentar:

2005-02-14

I artikeln om Margareta Brattströms forskning står det att medianvärdet av den allmäna pensionen (det meddelande man får varje vår?) för 65-åringar var 2,3 mille för män och 1,6 för kvinnor. Är detta verkligen riktigt?

Anonym

Svar: Uppgiften om 65-åringarnas pensionsbehållning stämmer så vitt jag vet; uppgiften är hämtad från Pensionssystemets årsredovisning 2003 s 35. Genomsnittet för en man är dock inte 2,3 milj utan 2,2 milj kr. Pensionsbehållningen avgör vilken månatlig pension som kommer att utgå under pensionstiden. Förenklat uttryck bestäms månadsbeloppet genom att pensionsbehållningen delas med genomsnittlig återstående livstid.

Margareta Brattström

  • Text: Tora Gran   |
  •  2005-01-04, 13.46. Senast ändrad 2005-01-04, 13.42.

Jusektidningen blir Karriär

I början av mars gav Jusek ut sista utgåvan av Jusektidningen. Från och med april kommer förbundets tidning att heta Karriär.

  • 20 mars

Porträttet : Clarence Crafoord

Under ett mål i HD höll Clarence Crafoord upp en skylt med ett citat från Europadomstolens avgörande varje gång Justitiekanslern försökte sig på en motsatt tolkning.
Foto: Magnus Laupa

Stämmer gärna staten

Dödskampen som blev dokusåpa. Pensionären som skulle få sitt hem konfiskerat. Clarence Crafoord slår hårt mot maktmissbruk i det offentliga Sverige. Och han vinner oftast. Bland annat sju gånger i Högsta domstolen.

  • 18 mars

Tema : Lön

Foto: Gunnar Seijbold

Löneförhandla på rätt sätt

Nu är det dags för årets lönesamtal. I flera olika artiklar ger experterna här sina bästa råd för att du ska få så hög höjning som möjligt. Plus tips på förmånerna som du också kan förhandla om.

  • 12 mars

Annons

Intervjun

Foto: Elis Hoffman

"Visdom var viktigare än jobb"

Bo i en grotta och söka nya insikter– det var vardag för systemvetaren Staffan Hammers när han levde som munk i Sri Lanka.

Arbetsliv

Konsulterna Patrik Rommel och Malin Rällsjö på Kvadrat Stockholm gillar teamwork.
Foto: Samir Soudah

Vad funkar bäst? Teamwork!

För den som startar eget kan gamla kolleger bli bittra konkurrenter.
Men så måste det inte vara. Det finns många fördelar med att samarbeta.

  • 5 februari

Arbetsliv : Yrke: Civil utredare

Eva Thorén älskade Kittyböckerna som liten och ville bli detektiv. – Det är lite kul med tanke på vad jag gör idag.
Foto: Per Groth

Ett riktigt detektivjobb

Eva Thorén har dubbla utbildningar och utreder både stölder, rån och misshandel. Men förundersökningsledare får hon inte bli.

  • 26 november

DEBATT

Drömmen om ett jämställt arbetsliv?

Jämställdhet på arbetsmarknaden är en rättvise- och demokratifråga, skriver Juseks studerandesektion.

Läs fler debattinlägg

KRÖNIKAN

Frågan går hela vägen tillbaka till de gamla grekerna.

ARTIKELKOMMENTARER

Staffan är stor inspiratör och jag rekommenderar varmt alla som är nyfikna på meditation att ta del av hans visdom och hans förmåga att förmedla mindfulness på ..

Jag instämmer med Malin. Rekryteringsbranschen är i vissa avseenden ett skämt. Det är fullständigt oseriöst och brist på respekt att hålla på med konstigheter ..

Våldsbrott som mord och misshandel har inte ökat, utan snarare sjunkit. Antalet mord nådde sin höjdpunkt i modern tid på 1970 talet och har sedan dess stadigt ..

WEBBFRÅGAN

Saco har räknat ut vad jämställda löner kostar. Kan du tänka dig att betala mer i skatt för att få upp kvinnors löner?

RECENSIONER

Haverier i en lång rad.

Utmärkt biografi över Ada Nilsson

Annons