Uppsalaforskare vill dela pensionsrättigheter vid skilsmässa

Vid en skilsmässa delar man på alla tillgångar - utom pensionsrättigheterna. Den orättvisan har flera gånger varit uppe i riksdagen, som inte hittat någon lösning.
Det har däremot Margareta Brattström som nyligen doktorerat i ämnet.

Så kan pensionsrättigheter delas vid skilsmässa

Pensionen från den allmänna pensionen och tjänstepensionen är ofta den största förmögenhet man har om man skiljer sig i till exempel 40-årsåldern. Bostad och andra ägodelar som delas lika vid en skilsmässa har ännu inte ha hunnit få något större värde, eftersom de allra flesta fortfarande har stora lån obetalda. Pensionen intjänas däremot kontinuerligt i relation till inkomst och kan därför liknas vid ett sparande.

Margareta Brattströms forskning visar att medianvärdet för 65-åringarnas pensionsbehållning för den allmänna pensionen var 2,2 miljoner kronor för män och

1,6 miljoner för kvinnor vid årsskiftet 2003/2004. Skillnaden beror förstås på att männen generellt tjänar mer.

Det nya pensionssystemet som grundar sig på hela livsinkomsten istället för som förr, de femton bäst avlönade åren, kommer att slå än hårdare mot kvinnorna spår Margareta Brattström. Det inkomstbortfall som till exempel tillfälligt deltidsarbete innebär för pensionen går numera aldrig att ta igen.

- Naturligtvis bör vi arbeta för ett samhälle där män och kvinnor har samma förutsättningar på arbetsmarknaden och får samma lön. Men när situationen nu fortfarande är sådan att det framför allt är kvinnor som tar lång föräldraledighet och deltidsjobbar inte bara när barnen är små, måste vi lagstifta till den svagare partens fördel, tycker hon.

Ologisk lagstiftning

Valet av forskningsämne, förklarar Margareta Brattström med att hon tycker att den nuvarande lagstiftningen är ologisk:
- När jag har undervisat i familjerätt för juriststudenterna i Uppsala så har jag haft svårt att förklara varför alla tillgångar och ägodelar utom pensionsrättigheterna delas vid upplösning av ett äktenskap. Jag kan numera ge en historisk förklaring, men anser fortfarande inte att systemet är logiskt i det nuvarande pensionssystemet.

Margareta Brattströms förslag är radikalt i svenska sammanhang. Att dela hushållens gemensamma pensionsrättigheter lika mellan makarna har visserligen varit uppe till diskussion i riksdagen ett flertal gånger under de senaste fyrtio åren, men ingen konkret lösning har kunnat hittas.

- Man inser att detta är ett problem och har försökt minska problemet via andra lagändringar. Idag delas till exempel de pengar som en individ har sparat i privata pensionsförsäkringar mellan makarna vid en skilsmässa. Att bara dela en av de olika pensionskategorierna kan dock slå helt fel. I praktiken är det oftare kvinnor än män som pensionssparar just med anledning av att de tjänar mindre och därför oroar sig mer för sin framtida pension. Den ekonomiskt svagare tvingas alltså dela sina insparade pengar med den före detta maken, förklarar Margareta Brattström.

Självklar och rättvis

Hennes syn på familjerätt är att den ska vara så självklar och rättvis att man som enskild individ inte ska behöva oroa sig för vad en skilsmässa skulle kunna innebära ekonomiskt.

Margareta Brattström betonar att det innan äktenskapet upplösts inte finns något behov av att utjämna makarnas pensionsrättigheter, eftersom de har en ömsesidig underhållningsskyldighet mot varandra och ska leva på samma standard. Men precis som att alla andra gemensamma ägodelar delas om äktenskapet upplöses, anser hon att det vore naturligt att dela också intjänade pensionsrättigheter.

Vid äktenskapsskillnaden tycker hon att delningen bör ske i två olika högar: det som konkret finns i stunden samt framtida pensionsrättigheter. Margareta Brattström framhåller att bara de pensionsrättigheter som intjänats under själva äktenskapet ska komma ifråga vid en delning. Att det skulle vara praktiskt omöjligt håller hon inte med om.

- När pensionen var förmånsbestämd, genom till exempel ATP, ansågs det vara ett problem att värdebestämma intjänad pensionsrätt. Numera är de flesta pensioner avgiftsbestämda, så som den allmänna inkomst- och premiepensionen samt de flesta tjänstepensioner. Detta gör att det vid varje tidpunkt går att fastställa vilken rätt som intjänats och således finns det lösningar på det som varit ett av de största hindren mot delade pensionsrättigheter.

EU-systemet

Margareta Brattström påpekar att det sedan sommaren 2002 dessutom finns ett EU-direktiv som har tvingat fram en överföringslag för EU-tjänstemän. I den värdebestäms de pensionsrättigheter som en person intjänat, trots att han eller hon ännu inte uppnått pensionsålder, och denna summa förs med in i EU-systemet. Samma system skulle kunna användas vid äktenskapsskillnad och praktiskt innebär det att en värdebedömning görs av både den allmänna pensionen, tjänstepensionen samt privata pensionssparande. Eventuella värdeökningar eller värdeminskningar kan ställas i proportion till hur stor del av det totala värdet som intjänats under äktenskapet.

- Om det nu har fungerat för cirka hundra EU-tjänsteman, varför skulle man då inte kunna använda samma system för att jämna ut pensionsrättigheter mellan de ungefär 20 000 par som skiljer sig varje år? Att se lösningar handlar också om en vilja.

Margareta Brattström ser sin avhandling som ett inlägg i jämställdhetsdebatten och tror att ett system med likadelning som baseras på hushållets sammanlagda inkomster istället för att vara individbunden, skulle kunna öka männens vilja att till exempel ta föräldraledigt i högre utsträckning.

- Konkret behöver det inte betyda att samtliga pensionsrättigheter delas exakt rakt av. Det viktiga är principen och att makarnas pensionsrättigheter efter en delning ska vara värdemässigt likställda. Därmed skulle båda makarna ges samma förutsättningar efter upplösning av äktenskapet.

Läsarkommentar:

2005-02-14

I artikeln om Margareta Brattströms forskning står det att medianvärdet av den allmäna pensionen (det meddelande man får varje vår?) för 65-åringar var 2,3 mille för män och 1,6 för kvinnor. Är detta verkligen riktigt?

Anonym

Svar: Uppgiften om 65-åringarnas pensionsbehållning stämmer så vitt jag vet; uppgiften är hämtad från Pensionssystemets årsredovisning 2003 s 35. Genomsnittet för en man är dock inte 2,3 milj utan 2,2 milj kr. Pensionsbehållningen avgör vilken månatlig pension som kommer att utgå under pensionstiden. Förenklat uttryck bestäms månadsbeloppet genom att pensionsbehållningen delas med genomsnittlig återstående livstid.

Margareta Brattström

  • Text: Tora Gran   |
  •  2005-01-04, 13.46. Senast ändrad 2005-01-04, 13.42.
Tuija Muhonen är forskare vid Malmö högskola.
Foto: Johann Selles

Chefer vill inte medge att de blir diskriminerade

Många kvinnliga chefer som blivit diskriminerade förnekar att det hänt. Det kan ha betydelse för hur de hanterar diskriminering i sin egen organisation.

  • 25 november

Klent skydd för de som larmar

Ett nytt lagförslag ska öka skyddet för visselblåsare. Men facken är inte nöjda.

  • 24 november
Dan Eliasson blir ny rikspolischef.
Foto: Ylva Sundgren

3 snabba till Dan Eliasson...

... och därmed lämnar jobbet som GD på Försäkringskassan efter tre år.

Annons

Ny modell ska ge livsbalans

Egentligen gillar hon inte ordet livspussel, som om balans mellan familjeliv och arbetsliv var ett pussel som kunde lösas. Det måste snarare hanteras, menar Cecilia Nahnfeldt som har utvecklat en ny modell för livsbalans.

  • 21 november
Miranda July.
Foto: Pressbild

App skapar nya möten

Nu går det att få sina digitala meddelanden upplästa av någon som just då råkar stå i närheten. Konstnären Miranda Julys nya app Somebody skapar oväntade möten.

  • 14 november

Tema : Europadomstolen för mänskliga rättigheter

Helena Jäderblom är svensk domare på Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Foto: Natalie Hill

Gränslös rättvisa

50 000 människor om året vänder sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i hopp om rättvisa. De anser att deras hemländers rättssystem handlat fel. Svenska Helena Jäderblom är en av 47 domare i Strasbourg.

  • 5 november
Grundarna till franska hjälpföreningen Den solidariska slipsen, Jacques-Henri Strubel, Nicolas Gradziel et Yann Lotodé, själva stajlade till tänderna.
Foto: Pressbild

De dressar unga för framgång

Vem har råd att köpa en snajdig kostym till jobbintervjun direkt efter avslutad utbildning? Ganska få, konstaterar en av grundarna till en fransk organisation som hjälper unga arbetssökande att klä sig rätt i affärsfolkets avlagda kläder.

Louise-Marie Matti och Lotta Krekula jobbar med personalfrågor på LKAB i Kiruna.
Foto: Fredric Alm

Sökes: 750 specialister till gruvan

LKAB:s behov av mer folk till gruvnäringen verkar omättligt. Trots att branschen just nu bromsar in har HR-avdelningen fullt upp med att locka till sig kvalificerade akademiker.

  • 4 november

Porträttet : Soraya Post

Soraya Post
Foto: Anna Simonsson

Europas mäktigaste rom

Om det gick dåligt för Fi i riksdagsvalet gick det desto bättre i valet till Europaparlamentet. Nu har Soraya Post tagit plats i Bryssel och Strasbourg där den romska frågan står högt på agendan.

  • 31 oktober
Tankspridda är vi allihopa.
Illustration: Björn Öberg

Samla dina spridda tankar

Glömmer du möten, mejl och mobil? Är du lättstörd på jobbet? Du kan vara tankspridd. Med enkla knep tar du kontroll över glömskan.

  • 31 oktober
Naseem Quraishi-Larsson - författare med diger erfarenhet av globalt arbete.

Fem frågor till Naseem Quraishi-Larsson …

… som har skrivit boken Globalt ledarskap – så fungerar det i praktiken.

  • 30 oktober
Maria Wärdell är utredare på Försäkringskassan i Östersund.
Foto: Mikael Frisk

Så håller du ångan uppe när jobbet går på rutin

Många jobb går på rutin och automatik, även akademikerjobb. Hur tar man då egna initiativ för att behålla drivkraften och arbetsglädjen? Maria Wärdell på Försäkringskassan delar med sig av sina knep.

  • 26 september

Arbetsliv

Illustration: Emma Hanquist/Form nation

Vad gör man när kollegan stinker?

Slarvar din kollega med hygienen? Våga prata om det – både som kollega och chef. Arbetsprestationen kan påverkas och skitsnack uppstå.

  • 19 september

INLEDAREN

Jusektidningens nya chefredaktör tycker att vi ska lyssna mer på oss själva.

WEBBFRÅGAN

Använder du någon tränings-app?




KRÖNIKAN

Kanske borde det uppmuntras att vi gör helt fel saker en liten del av dagen?

NOTISER

Kommissionärer och tjänstemän kommer i fortsättningen endast att träffa lobbyister som ...

Egenföretagare med utländsk bakgrund anställer fler än vad de svenskägda företagen gör.

För andra året i rad kniper spelutvecklaren King förstaplatsen.

Chefer är högpresterande arbetsnarkomaner som älskar utelunch och föraktar svaghet.

DEBATT

Bra förslag för ökad säkerhet i domstolar

Utmärkta och efterlängtade förslag, skriver lagmannen Mats Sjösten.

Läs fler debattinlägg

PÅ NYTT JOBB

  • Merlina Poljak Käll

  • Merlina Poljak Käll, 49, är ny kontorschef på Modern Ekonomis Skövdekontor. Hon kommer ...
  • Maria Skalin

  • Maria Skalin, 31, blir politiskt sakkunnig för bland annat arbetsmarknadsfrågor hos ...
  • Karin Floser

  • Karin Floser, 57, är ny arbetsrättslig rådgivare hos Unionen. Hon kommer närmast från ...
  • Caroline Rylander

  • Caroline Rylander, 41, är ny presschef på AFA Försäkring. Hon kommer närmast från Siemens ...

FRÅGA OMBUDSMANNEN

Jag vill studera när min fru börjar jobba utomlands.

ARTIKELKOMMENTARER

Den beskrivningen passar sannolikt in på minst 80 % av JUSEKs medlemmar :)

Potemkinkulissens mästare har fått ett nytt uppdrag.

Gustaf, vadå hatiskt? Angående WT är det en korrekt iakttagelse, varken mer eller mindre.

Är målet att bli betraktad som WT kan man delta i Paradise Hotel ..

Annons