Har du glömt hur det var att leva utan mobil? Fråga dem som vet. Åtta vana mobilan-vändare levde utan sin telefon en vecka – och upptäckte att det faktiskt går ganska bra.
Utan mobil – som att ha feber
”Av säkerhetsskäl går jag och lägger mig nu, klockan tio, då föreläsningarna börjar redan 8 imorgon och det gäller att jag har vaknat av mig själv innan dess. Med mobilen förlorade jag även väckarklockan.”
Så börjar ekonomistudenten Kalle Blomström sin blogg första dagen av sitt mobilfria liv. Han är en av de försökspersoner som under en vecka i maj levde utan mobiltelefon i projektet Umeå Live, som bland andra Umeå universitet, Umeå kommun och Vinnova står bakom.
Bestämma plats
Redan efter projektets första dag konstaterade deltagarna att det mobilfria livet måste planeras noga. Flera deltagare återupptog gama vanor, som att gå hem till dem de sökte eftersom de inte kunde ringa, och noga planera tid och palts för eventuella träffar.
”Man känner sig fri samtidigt som man får ett väldigt avslappnat beteende. (…) Det är precis som när man var liten och sprang och plingade på för att se om bästa kompisen kunde komma ut och leka. I like it!” kommenterar Kalle Blomström i sin blogg.
En påtaglig aspekt, bortsett från att testpersonerna inte kunde sms:a eller ringa när de ville, var avsaknaden av telefonens klocka. Flera projektdeltagare använde mobilen som väckarklocka, och sju av tio deltagare saknade armbandsur.
– Beteendet att hela tiden titta på klockan blev tydligt. Flera reflekterade över att det är stres-sande att hela tiden veta exakt på minuten vad klockan är, förklarar Mikael Hansson vid insti-tutionen för informatik, Umeå universitet, som är en av ledarna för projektet, och fortsätter:
– Det visar hur tydligt det är för många att mobilen inte främst är en telefon, funktioner som klockan, sms, kameran och musikspelaren är viktigare, säger han.
Hantera vardagen
Det tydligaste resultatet var känslan av mindre stress, som dock först infann sig efter en tid hos projektdeltagarna. I början blev de stressade av att inte kunna bli nådda och över att inte veta hur de skulle hantera sin vardag. Men efter hand infann sig ett lugn, förklarar Mikael Hansson.
– De som inte hade fast telefon hemma upplevde mindre stress eftersom ingen kunde ringa dem, de fick tiden över enbart för sig själva. Men småduttandet med sms, att skicka ett med-delande till en kompis och inte säga någonting, upplevdes plötsligt som stressande. Det hade man inte förstått tidigare. Deltagarna fick också upp ögonen för hur folk hela tiden använde mobilen under möten, på gymmet och så vidare.
Efter veckans slut sa flera av deltagarna att de kommer att använda mobilen mindre framöver. På sin blogg kommenterar ekonomstudenten Kalle Blomström sina positiva erfarenheter: ”Det har känts som när man är hemma i feber men fortfarande vid så god vigör att man kan röra sig fritt och bara unna sig massa onödig trams.”