Två år är en rimlig tid för staten att stötta nyanlända invandrare på väg in på arbetsmarknaden. Det är socialdemokraten Luciano Astudillo och moderaten Elisabeth Svantesson överens om. Men i fråga om vem som ska bära ansvaret för stödinsatserna går meningarna isär.

Gapet mellan akademiker med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat de senaste åren både vad gäller inkomst och jobb med krav på högskoleexamen. Det visar Juseks rapport Invandrade akademiker – hur svårt är det?

– Invandrare är kraftigt underrepresenterade på höga poster och den attityd som råder mot utländsk kompetens är ett slöseri, sa Juseks ordförande Göran Arrius vid ett seminarium om rapporten idag.

I höstas la regeringen fram en proposition med förslag på hur man ska påskynda nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden. I propositionen föreslås bland annat att Arbetsförmedlingen ha ansvaret för att samordna insatserna, att nyanlända ska omfattas av en individuell etableringsplan och att en etableringslots ska införas för att stödja de nyanlända. Lotsen ska vara fristående och arbeta på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

– Ett stort och kostsamt experiment, sa oppositionens Luciano Astudillo, om de föreslagna etableringslotsarna.

– Lotsarna ska upphandlas hos privata aktörer. Jag tror och hoppas att fackförbunden ska starta företag. Tidigare har det ju funnits akademikerförmedlingar, svarade Elisabeth Svantesson.

Luciano Astudillo ställde sig också frågande till att SFI, svenska för invandrare, alls inte nämns i propositionen om nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden. Han anser att svenskundervisningen bör reformeras och gå från ett kommunalt till ett nationellt åtagande. Enligt Luciano Astudillo borde högskolor kunna erbjuda undervisningen.

– Precis som man idag kan starta ett gymnasium ska vem som helst kunna erbjuda språk-undervisningen. Därför är SFI inte med i propositionen, svarade Elisabeth Svantesson.