Riksrevisionen ser spöken på ljusan dag. Det hävdar Domarnämndens ordförande Thomas Rolén sedan Riksrevisionen påtalat att flertalet kvinnliga ledamöter i nämnden också är medlemmar i det kvinnliga nätverket Hilda.

Är detta förenligt med nämndens uppdrag och inte förtroendeskadligt, frågar Riksrevisionen i sin rapport. I juridiska termer handlar frågan om delikatessjäv enligt §11 i förvaltningslagen.

– Man måste skilja på två saker. Den ena är Hildas verksamhet, som går ut på att främja och synliggöra kompetens. Det är till gagn för både statsförvaltningen och de privata advokatbyråerna, säger Arne Månberg, ansvarig revisor.

– Den andra är om man kan ha intresseorganisationer som Hilda, och därtill med dominerande inflytande, i Domarnämnden. Det kan uppfattas som en risk för målkonflikt med hur lagen om offentlig anställning och Domarnämndens instruktion tillämpas.

Arne Månberg konstaterar att ett av Hildas uttryckliga mål är fler kvinnliga chefer. I Domarnämndens verksamhet gäller det antalet kvinnliga domare och domstolschefer.

– Då kommer man genast in på ämbetsutövandet och delikatessjäv. Frågan handlar inte om att ledamöterna missköter detta ämbetsutövande, utan om att möjligheten finns.

Domarnämnden består av åtta ledamöter, varav hälften är kvinnor. Men när Domstolsverkets generaldirektör, Barbro Thorblad, deltar i vissa beslut kan kvinnorna bli i majoritet, och alla är medlemmar i Hilda.

Domarnämndens främsta uppgift är att lämna förslag till regeringen i ärenden som gäller tillsättande av domare och domstolschefer, men även att bedöma om domares bisysslor kan utgöra jäv eller i övrigt olämpliga och därmed kan vara skaldliga för förtroendet för rättsväsendet.

Domarnämndens ordförande Thomas Rolén tycker att kopplingen i rapporten är långsökt.

– I nämndens arbete har vi aldrig på något sätt varit i närheten av att kvinnorna som kartell skulle ha agerat, det finns inte på kartan. Det här är kvinnor med hög integritet.

Initiativet till Hilda togs av en av ledamöterna i Domarnämnden, Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg. Bakgrunden var att det finns förhållandevis få kvinnliga chefer i rättsväsendet och få kvinnliga delägare på byråerna samtidigt som kvinnorna är i majoritet på juristutbildningarna, många med toppbetyg. Anne Ramberg betecknar kritiken från Riksrevisionen som en storm i ett vattenglas eller som hämtat från Grönköpings Veckoblad.

– Om jag ska vara allvarlig blir jag både arg och ledsen över Riksrevisionens agerande. Det är upprörande, att det skulle vara förtroendeskadligt när några av Sveriges högsta kvinnliga jurister har tagit initiativet till mentorprogram, utbildningar och seminarier för unga kvinnor, säger Anne Ramberg.

– Det har aldrig förekommit i Domarnämnden en avvikande uppfattning på grund av kön. När domstolschefer yttrar sig ska de däremot särskilt ange behov av jämnare könfördelning.

Riksrevisionen har ställt rapporten till Domstolsverket som ska ha inkommit med svar den 5 maj.