Motståndet mot euron är nu nästan lika stort bland Sacos medlemmar som bland svenskar i gemen.
- Rationellt, tycker Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi.
Akademiker är generellt mer positiva än andra till det mesta som har med EU att göra. Så sent som i november i fjol tyckte drygt hälften av Sacomedlemmarna att Sverige borde införa euron.
Men enligt SCBs senaste mätning är nu lika många akademiker – 54 procent – emot och bara 34 procent för.
Det är nästan lika stort motstånd som hos svenskar i gemen. Sex av tio säger nej, knappt tre av tio säger ja och resten är osäkra.
– Det finns naturligtvis en viss rationalitet bakom det ökade motståndet mot att införa euron i Sverige. Både akademiker och andra har på senare tid tydligt sett vilka risker som den gemensamma valutan innebär, säger professorn i internationell ekonomi, Lars Calmfors, till Jusektidningen.
Han anser bland annat att de tidigare överhettningarna av ekonomierna i Spanien och Irland var en direkt följd eurosamarbetet.
– Dessa två länder har inte direkt misskött sina offentliga finanser men genom eurosamarbetet saknade de egna penningpolitiska instrument att motverka överhettningarna, vilket ledde fram till kriserna.
Lars Calmfors ser också exempel på misskötta offentliga finanser i flera EU-länder, i första hand Grekland.
– Då har länderna fått löfte om stödprogram, vilket de egentligen inte skulle ha enligt EUs regler. Detta har säkert också ökat euromotståndet bland svenskarna.
SCB frågade också: Vilket parti skulle du rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna?
Om Sacomedlemmarna fick bestämma skulle regeringen få sitta kvar. 52,7 procent stödjer Alliansen medan 45,1 procent vill se de rödgröna vid makten.
Svenska folket tänker tvärtom och ger oppositionen 50,2 procent och regeringspartierna 44,2 procent.