Jag hamnade på pressbänken bakom en rad kritstrecksrandiga herrar som lyssnade till fem stycken lite sladdrigare slips- och kostymherrar (=forskare) plus en i kritvit skjorta, blå slips och hästsvans. Det störde mig lite att hela panelen och majoriteten av publiken var män. Men annars var det ett intressant seminarium när SNS presenterade sin konjunkturrapport för 2011.
SNS rapport är den första i en rad av kommande konjunkturrapporter. Nästa vecka kommer till exempel OECDs, och den ser nog Sveriges finansminister fram emot med tillförsikt.
I dag sken i alla fall Anders Borgs leende i kapp med den vita skjortan när han berättade hur hans ungerske kollega hade beskrivit Sverige vid gårdagens finansministermöte i Bryssel: Sverige är nu Europas tigerekonomi. Borg berättade också hur han på väg till SNS hade ”råkat kastat en blick” på tidningen The Economists lista över tillväxten i världens länder och kunde konstatera att Sverige med en tillväxt på sex-sju procent ligger i takt med Indien och Kina.
Journalisten och moderatorn Niklas Ekdahl försökte dock ta ner finansminister Borg på jorden genom att påminna om hur det gick för ett annat europeiskt land som kallades tigerekonomi, Irland. Vilket bara gav finansministern anledning att än en gång påminna om vikten av robusta statsfinanser.
Finanskrisen 2008-2009 var egentligen inte så allvarlig för Sveriges del, sa SNS vd Anders Vredin när han presenterade organisationens rapport. Anders Borg gav en annan bild: ”Det här har jag aldrig sagt så tydligt förut, men sanningen är att Sverige var mycket, mycket illa ut 2009, i praktiken över kanten”.
Och nästa finanskris blir värre, varnade han, eftersom bankernas belåning utomlands har ökat urmycket sedan dess samtidigt som många regeringar har stora underskott i sina statsfinanser.
Men Sveriges finanser ger utrymme för en expansiv ekonomisk politik inte bara 2011, utan även 2012 och 2013. Förmodligen ända fram till valåret 2014, men det sa inte finansministern. Däremot sa han att den ekonomiska politiken ska rikta in sig på statsbidrag till kommunerna, arbetsmarknadspolitik och stimulanser som rotavdraget.
Och skattesänkningar på arbetsinkomster, förstås. Svenskar med längre utbildningar är hårdare beskattade än i alla jämförbara länder, konstaterade finansministern. ”Och då talar jag inte om några extrema höginkomsttagare”. Men ännu varmare talade han för skattesänkningar för dem med allra lägst arbetsinkomster. ”De med tunga jobb i hierarkiska organisationer, de som inte lever för sina jobb.” De bör betala väldigt låg skatt, tyckte finansministern.