Statsvetaren och serieskaparen Liv Strömquist har fått mycket uppmärksamhet under hösten för sitt album Ja till Liv! som sålt i stor upplaga och hyllats av recensenter. Hon hänvisar ofta till forskning, litteratur och tidningar i sina serier – däribland till Jusektidningen.

Ja till Liv! är en ABC-bok ur Liv Strömquists synvinkel, som liksom hennes tidigare seriealbum ifrågasätter olika typer av makt och betraktar olika kulturella konstruktioner i vårt samhälle.
– Mina serier har ett pedagogiskt drag, därför tyckte jag att det skulle vara kul att driva det till sin spets och verkligen göra en ”skolbok”, säger hon.

Liv Strömquist började teckna redan som femåring. Under sina studier i statsvetenskap funderade hon inte alls på att bli serietecknare, utan ville jobba med tredjevärldenfrågor, kanske inom biståndsmyndigheten Sida. Men intresset för teckning återupptogs när hon var 23 år och delade lägenhet med en tjej som gjorde serier i ett fanzine. Då bestämde hon sig för att också göra det. Nu delar hon ateljé med fyra andra tecknare i Malmö. I sina serier vänder hon på perspektiv, betraktar och ifrågasätter orättvisor och ojämlikheter.

– Kathleen Hanna från punkbandet Bikini Kill är en tidig inspirationskälla för mig. Jag blir mycket inspirerad av ännu äldre generationers feminister och konstnärer, till exempel Siri Derkert, säger hon.

Liv Strömquist läser mycket av allt – tidningar, fack- och skönlitteratur. Ofta har hon en idé i flera månader och samlar material i allt hon läser. Då brukar hon klippa ut saker som hon tror att hon kan få användning för och spara i ett kuvert.

– Kanske är serier något mer slagkraftigt än till exempel en debattartikel, eftersom ögat dras till bilder, och det är lättare att vara rolig i en serie eftersom man kan komplettera en tung text med en rolig teckning, säger hon.

Serievärlden har länge dominerats av män, men på senaste tiden har allt fler kvinnliga serietecknare gett ut album och uppmärksammats i media. Förlaget Galago, som ger ut Strömquists böcker, har som mål att ha hälften kvinnor och hälften män i utgivningen. Liv Strömquist tror även att andra orsaker kan ligga bakom förändringen i seriebokbranschen.

– Jag tror det beror på tredje vågens feminism, som på 90-talet inspirerade många kvinnor till att börja utöva kultur. Jag själv är inspirerad av Riot Grrrl-rörelsen i USA som på 90-talet blomstrade med sina punkband och egenproducerade fanzines.

Till våren har hon olika illustrationsjobb på gång och ska skriva krönikor i Efter Arbetet, Skånes veckoslutstidning. Liv Strömquist har även arbetat med humorprogram i P3 sedan 2005 och börjar jobba med satirprogrammet Tankesmedjan igen i maj.