PORTRÄTTETMagdalena Andersson

”Mitt patos växte framför Rapport.”

Sifferlösa löneavtal långt från praxis

Det finns fler siffror i Juseks löneavtal än vad de flesta är medvetna om. En procentsats träder in när de lokala parterna misslyckas i lönesamtalen. Ett säkerhetsbälte som medlemmarna inte vill släppa

Stor avtalsrörelse

Den stora avtalsrörelsen inleddes redan i slutet av 2011 med industriavtalet mellan Teknikföretagen och facken inom industrin, bland andra Sveriges Ingenjörer (Saco), Unionen (TCO) och IF Metall (LO). Avtalet gav 3,0 procents löneökning på 14 månader.

Här är ett axplock bland de avtal för privatanställda akademiker som löper ut och ska omförhandlas – med eller utan siffror om lönen.

2011
12 december

Avtal mellan facket inom industrin och Teknikarbetsgivarna. Börjar gälla 1 feb 2012 (300 000 anställda berörs).

31 december

Bank, försäkring, revision och konsultföretag.

2012
31 jan

Fler avtal inom industrin, men de är förhandlade i uppgörelsen mellan facken inom industrin och Teknikarbetsgivarna.

31 mars
It och telecom, ideella organisationer inom IDEA.

30 april
Bemanningsföretag, tjänste- och medieföretag, ideella och idéburna organisationer inom Arbetsgivaralliansen, Svensk handel.

Under året ska över 500 avtal om anställningsvillkor och löner förhandlas om. 2,6 miljoner löntagare berörs. Jusek lönepolitik grundar sig på individuell lönesättning, lönespridning mellan individer och löneökningar utifrån den enskilda arbetsplatsens förutsättningar. Centralt bestämda nivåer ska inte styra löneökningarna, utan lönesättningen ska ske i samtal mellan chef och medarbetare.

Men i själva verket så finns det en så kallad stupstock i de flesta av Juseks kollektivavtal om löner. Stupstocken innebär att lönerna höjs med en viss procent om chefen och medarbetaren inte kommer överens i lönesamtalet. Nivån på stupstocken bestäms i den centrala avtalsrörelsen och hamnar vanligtvis på det riktmärke som löneökningarna i industrin brukar vara. I de fall stupstocken löses ut har man ofta misslyckats i både lokala och centrala förhandlingar. Arbetsgivaren fördelar då fritt löneökningarna enligt den procentsiffra som finns i avtalet. Men individen har ingen garanterad löneökning.

Senaste akademikeravtalet på it-området är ett av få exempel på avtal utan stupstock. Men på it-konsulten Logica AB hade det inte blivit några löneökningar utan procenten i TCO-förbundet Unionens avtal.

– Stupstocken behövs definitivt hos min arbetsgivare, eftersom det inte fungerar med helt sifferlösa avtal i det här företaget, säger Elisabeth Sennfors, ordförande vid Akademikerföreningen på Logica AB i Göteborg.

– Vi vill komma ifrån att arbetsgivaren ser siffran i stupstocken som högsta nivå, och facket ser den som lägsta nivå. Vi vill istället att företaget tar ansvar. I goda tider ska de dela ut lite högre löneökningar om medarbetarna ställer upp på att hålla tillbaka lönerna i sämre tider.

– Hos oss har det inte fungerat så. Därför behöver vi stupstocken, även om vi tycker att det är en jättebra tanke att lönerna ska sättas lokalt utan siffror, säger Elisabeth Sennfors på Logica.

Dela |

Kommentarer

Jusekmedlem och medarbetare på Transportstyrelsen
  • 16:11, 14 februari 2012 | 
  • Anmäl
Jag arbetar på Transportstyrelsen, en tillsynsmyndighet som tar fram regler, ger tillstånd och följer upp hur reglerna efterlevs inom områdena järnväg, luftfart, sjöfart och väg. Myndigheten har 1 600 medarbetare på 15 orter i landet. Största delen av verksamheten finns i Borlänge, Norrköping och Örebro. Huvudkontoret finns i Norrköping.
Jag tänkte ge tre exempel på varför jag anser att en stupstock hade varit att föredra.
1. En medarbetare fick på sitt lönesamtal höra att han hade gjort ett mycket bra arbete under året och att arbetsgivaren var nöjd med hans insats. Vid det efterföljande samtalet då lönen skulle sättas fick han ett nollbud av arbetsgivaren. Naturligtvis lyftes detta till högre instanser. Enligt uppgift dock utan framgång.
2. En annan medarbetare fick också höra att han hade gjort mycket bra under året. Medarbetaren hade fått flera arbetsuppgifter som hade blivit surdegar i andra delar i organisationen. På sitt lönesamtal fick medarbetaren höra hur bra det var att han kunnat ta över och göra avslut på arbetsuppgifter från andra, som legat öppna under lång tid. På det efterföljande samtalet då lönen skulle sättas fick medarbetaren ett lågt lönebud. Enligt uppgift det lägsta som han fått på 20 år.
3. En annan medarbetare jobbar inom it-området. Han har ett brett kunnande inom it. Medan många brukar vara specialist inom ett kompetensområde, betraktas han som specialist inom flera kompetenser. Det är därför många som vill ha med honom i olika arbeten eftersom han har så bred kompetens. Han är dessutom mån om att alla ska trivas på jobbet och detta märks på hans engagemang. Denna medarbetare har enligt uppgift aldrig någonsin fått ett lägre lönebud än vad han fick vid senaste tillfället.
Med detta vill jag säga att jag inte är någon förespråkare av helt sifferlösa avtal. Jag ser gärna att det finns någon form av stupstock inbyggt i avtalet. Detta eftersom vi nu ser hur arbetsgivaren (i alla fall Transportstyrelsen) agerar när avtalen är sifferlösa.

Arbetsliv

  • 23 oktober

Tema

  • 23 oktober

Porträttet

  • 23 oktober

Nyheter

  • 23 oktober

NOTISER

  • 4 juli

DEBATT

Vad ska vi leva av efter 70?

Nyligen damp det färgglada tjänstepensionsbeskedet från Statens pensionsverk ner i ...

Läs fler debattinlägg

WEBBFRÅGAN

Är du orolig för säkerheten i molntjänster?



INLEDAREN

Ann Marie Bergström, chefredaktör

Läs chefredaktör Ann Marie Bergströms inledare.

JAG HAMNADE ...

Ann Marie Bergström

… ytterligare ett seminarium om vår åldrande befolkning och arbetskraft. Analysföretaget ...

FRÅGA KARRIÄRCOACHEN

Elisabeth Johansson, karriärcoach på Jusek

Juseks karriärcoach Elisabeth Johansson svarar.

NOTISER

40 procent av de svenska utbildningarna i företagsekonomi har grava kvalitetsbrister. Det ...
De som har lönesamtal får högre lön än de som inte har det. Och för kvinnor är vinsten ...
Lagom till årets semestrar säger EU-parlamentet ja till ett pristak för avgifter på ...
Nordiska företag och organisationer lägger ut allt mer av sina IT-tjänster på ...

ARTIKELKOMMENTARER

Artiklarna om avund skulle ha vunnit mycket på om man hade skilt på avund och missunnsamhet. I Nationalencyklopedins ordbok definieras ordet avund som en ..

Hej, jag har artikeln om åldersdiskriminering och vill bara berätta att jag vid 62 års ålder fått ett nytt jobb! Jag har jobbat i Sigtuna kommun i över 30 år, ..

Svar: När det gäller din pension så finns det möjlighet för dig att gör ett så kallat uppskjutet uttag av pensionen, det vill säga börja ta ut den senare eller ..

PÅ NYTT JOBB

  • Johan Sidenmark,

  • Johan Sidenmark, 47, blir ny vd för pensionsbolaget AMF från den 1 augusti. För ...
  • Tobias Hartmann,

  • Tobias Hartmann, 40, är ny vd för Karnov Group. Han kommer senast från tjänsten som VD ...
  • Rolf Wolff,

  • Rolf Wolff, 59, blir ny rektor för Handelshögskolan i Stockholm från 1 juli. Han är ...

GÄSTKRÖNIKAN

Sven-Erik Alhem.

I Sydkorea har jag varit men aldrig i Nordkorea. Ofta har jag undrat hur det skulle vara ...

RECENSIONER

Reformtrend som gör offentliga organ mer lika företag.

Nit, flit och kaos hos USAs skattmasar.

Annons