Rikskuponger, sjukförsäkring och tjänstebil. Löneförmånerna varierar. Men vilka nackdelar finns det när vi byter ut en del av lönen mot prylar och tjänster?

Trenderna på förmånsområdet är lika föränderliga som i resten av samhället. Både inhemska och internationella tendenser återspeglas i floran av förmånspaket på den svenska arbetsmarknaden.

Personligt skräddarsydd lönesättning kan vara ett sätt för arbetsgivaren att locka till sig och hålla kvar nyckelpersoner. Det menar Lena Granqvist, ekonom på Saco och författare till studien Inte bara lön.

Men det finns skäl att vara vaksam. Ibland är förmånen en extra bonus, ovanpå ordinarie lön. Men det är också vanligt att arbetsgivare erbjuder löneväxling, det vill säga att den anställde byter en viss del av lönen mot en förmån, till exempel bil, telefon eller sjuk- och tandvård. Här finns två fallgropar: Även om man slipper utgiften för varan eller tjänsten räknas oftast förmånsvärdet som inkomst, vilket innebär att den man betalar skatt på det. Dessutom kan bytet från lön till förmån sänka den sjukpenninggrundande inkomsten och tjänstepensionen.

Ett annat problem är att förmånerna kan dölja löneskillnader mellan olika grupper och göra det lättare att favorisera vissa arbetstagare. Lena Granqvists studie visar till exempel att det är betydligt vanligare med förmåner bland män än bland kvinnor.

– Det innebär att inkomstgapet många gånger är större än vad lönestatistiken visar. På så vis kan förmånerna bli ett dolt ”diskrimineringsinstrument”, säger Lena Granqvist, men tillägger att de flesta skillnaderna mellan könen kan förklaras med att män i högre utsträckning än kvinnor befinner sig i till branscher som är generösa med förmåner.

– Samtidigt är det en klassisk hönan eller ägget-situation: söker sig kvinnor till lågavlönade yrken, eller blir lönerna och förmånerna sämre på kvinnodominerade arbetsplatser?