Tajming, tydlighet, energi och förmågan att läsa av situationer är nyckeln till framgång när du ska tala inför en grupp människor på jobbet, enligt Marie Gelang och andra retorikexperter som Jusektidningen har träffat.

Somliga verkar bara behöva öppna munnen för att folk ska lyssna. Andra maler på i timmar utan att någonsin få gehör, hur relevanta deras synpunkter än är. Att få folk att lyssna och ta till sig av ens argument handlar inte enbart om vad vi har att säga, utan lika mycket om hur vi säger det.

– Det är oerhört viktigt att det du säger och gör stämmer ihop; att kroppsspråket följer och färgar det du pratar om, säger Marie Gelang, universitetslektor i retorik.

När munnen säger ja, men kroppen visar nej blir mottagaren konfunderad. Därför, menar Marie Gelang, är det viktigt att man verkligen bottnar i det man pratar om – att kunna visa uppriktigt engagemang. Språklig tydlighet i alla ära, men energi, dynamik och variation är minst lika viktigt.

– Någon som är helt avslappnad i gester, röst och kroppshållning riskerar att tappa folks intresse. Det behövs inga jättevariationer, ofta räcker det med förändrad ansiktsmimik, växlande röstmelodi eller någon liten gest. Bara det inte blir helt slätstruket och monotont – det tar kål på intresset och är olidligt att lyssna på.

Vad som är lagom mycket energi är dock situationsbundet, betonar Marie Gelang – du fångar inte en domstolsjury på samma sätt som en stand-up-comedy-publik. Just detta, att kunna läsa av sammanhanget och anpassa dig språkligt och kroppsspråkligt efter förväntningarna är A och O för en god talare – oavsett om det rör sig om ett publikt föredrag eller ett informellt samtal med en kollega.

– I vissa sammanhang vill man ha ett avskalat kroppsspråk, i andra ett mer levande, säger Marie Gelang, men variation i energi, dynamik, tempo och rytm alltid är viktigt - även om proportionerna varierar.

Har du själv några problem när du ska tala inför en grupp?

– Det skulle möjligen vara att inte gestikulera för mycket utan försöka använda gester endast i den omfattningen att det förstärker det jag pratar om, så att gesterna inte står i vägen för det talade ordet.