På samma sätt som den olagliga fildeningen har skadat skivaffärerna har den faktiskt gynnat en annan del av musikindustrin. När artisterna säljer färre skivor måste de spela mer live, och då behöver de instrument. Anders Nicklasson säljer dem.
Redan i entrén känner man en fläkt av dem – rockvibbarna. Bilder på artister pryder väggen i korridoren innanför dörren. Mikkey Dee från Motörhead, sittande på en så kallad case, som transporterar musikutrustning, Nikke Ström från Nationalteatern med cigarett i mungipan och bas i knäet. Flera andra tunga artister från band som Hammerfall och In Flames. Men det är inte människorna utan grejerna – instrumenten och förstärkarna – som är huvudpersoner i det här sammanhanget. De kommer från Svensk Musik TTS, och Anders Nicklasson, vd för företaget, är lite som en stolt far när han berättar om vilka duktiga musiker som finns på kundlistan.
Spontana konserter har ägt rum inne på kontoret när artister testat instrument. Sven-Ingvars till exempel. Och jazzmusikern Lars Jansson. Titt som tätt kommer något Göteborgsband på besök, och när artister från andra delar av landet har vägarna förbi händer det att de tittar in.
I matsalen hänger spetsiga hårdrocksgitarrer på väggarna och ute vid besökshörnan sitter aktuella affischer som vittnar om vad som hörs på festivalscenerna; en salig blandning av Marilyn Manson, Slipknot, BB King och Louise Hoffsten.
Ska man sälja instrument måste man veta hur de fungerar och kunna musikbranschen, menar Anders Nicklasson, och drar kopplingen snäppet längre:
– Det är mer än ett jobb. Det är något man lever med. Ungefär hälften av alla som jobbar här är musiker på fritiden.
Det var också så han själv hamnade här. 17 år och med en passion för musik fick han gymnasiepraktik på samma företag som han nu, 27 år senare, är vd för. Ändå har Anders Nicklasson ingen större lust prata om sitt musikaliskt förflutna. Visst, han har harvat i band en gång i tiden. Han skruvar lite på sig och ler när han säger att det är preskriberat. Och byter ämne genom att säga att företaget, eller egentligen hela branschen, har gått från hobbyprojekt till professionell affärsrörelse.
Mycket har hänt sedan han för första gången steg in i Svensk Musiks dåvarande lokaler i Utby. Då, 1982, jobbade ungefär fem personer i familjeföretaget, som hade startats fem år tidigare av Bertil Josefsson.
I början av 1980-talet köpte Svensk Musik den svenska gitarrtillverkaren Svenska Levins, och 20 år gammal fick Anders Nicklasson jobb i verkstaden. Det var kärleken till musiken som lockade honom till branschen, men intresset för entreprenörskap som fick honom att stanna.
Efter ett par år i firman började han läsa företagsekonomi på högskolan i Växjö, och vidare på Handels i Göteborg. Ett tag både jobbade och studerade han på heltid. All vaken tid ägnades åt studier och jobb, och hjärtat fortsatte att klappa för Svensk Musik. Visionen om att effektivisera och utveckla firman fanns där. Han såg framtiden, och den handlade om att finslipa, målinrikta, effektivisera försäljning, administration och distribution – och samtidigt behålla lusten för musiken.
– Jag har jobbat med allt från lager och verkstad till försäljning och administration, så jag har väl vad man brukar kalla ett helikopterperspektiv. Jag har fått en överblick av verksamheten.
2006 slogs företaget ihop med den tidigare konkurrenten TTS, och blev Svensk Musik TTS. Kontor och lager inryms i ett av Sveriges äldsta industrihus, med anor från 1840-talet, i Jonsered utanför Göteborg.
Traditionella musikaffärer är den största kundkategorin och står för ungefär 60 procent. Sedan tillkommer ”proffsen” och turnerande bolag. Proffsen i det här fallet är användare av stora högtalarsystem. Bland annat Solvalla, flera flygplatser och järnvägsstationerna i både Stockholm, Göteborg och Malmö har försetts med mikrofon- och högtalarutrustning.
Och när det gäller musikinstrument ser Anders Nicklasson ljust på framtiden.
– På samma sätt som nedladdningen har skadat skivaffärerna har den faktiskt gynnat vår bransch. När artisterna säljer färre skivor måste de spela mer live, och då behöver de förstås instrument, säger han.
Festivalerna blir allt fler och sommaren är en tid av ständiga paniklösningar för musiker som behöver instrument. När Jusektidningen besöker kontoret i Jonsered har det norrländska rockbandet Takida precis efterlyst hjälp med gitarrer till sin videoinspelning i Tyskland. I kväll är det Louise Hoffstens band som behöver lite grejer till sin spelning på Trädgårdsföreningen.
– Du anar inte hur många stora internationella band som kan komma på dagen före en spelning att; ja just ja, ett trumset borde vi ha, säger Anders Nicklasson och skakar på huvudet.
Företaget är instrumenttillverkarnas förlängda arm i Sverige och Norden. Anders och hans kollegor jobbar också mycket med hårdrocksscenen i Göteborg. In Flames, som nått stora framgångar internationellt, är bara ett av de lite tyngre banden som tillsammans skapat ”the Gothenburg sound”. Och där i bakgrunden av ljudbilden ligger faktiskt en förstärkare från Svensk Musik TTS.
Men just nu handlar satsningen ganska mycket om morgondagens stjärnor: barnen.
– Nästan alla vuxna skulle vilja kunna spela ett instrument, och många skulle vilja att deras barn spelade ett instrument. Men för många stannar det vid en dröm, säger Anders Nicklasson.
Han hade länge funderat på hur man skulle nå ett yngre segment med billigare instrument, som skulle hålla tillräckligt hög kvalitet för att kunna spela på. Att ta sig in på varuhus och leksaksaffärer med en sådan produkt vore perfekt. Han berättade om sina tankar för en bekant i USA, som av en händelse visste att jätteföretaget Disney gick i liknande funderingar, och undrade hur man skulle hitta en produkt som vände sig till ungdomar.
Lösningen och samarbetet har precis nått marknaden – instrument designade i linje med Disneys framgångsrika ungdomssatsningar. Det handlar om gitarrer och en del andra instrument, döpta efter nya artister, skapade av Disney: Hannah Montanah, Jonas brothers, och succéfilmen High School Musical. De säljs i leksaksaffärer och varuhus och Anders Nicklasson säger att han hoppas att de ska bidra till att fler unga börjar spela instrument.
På fråga om vilken som är hans största drivkraft idag svarar han ”affärsbiten”. Att strukturera upp företaget och effektivisera de olika delarna har varit en kärnfråga för honom de senaste åren. Men samtidigt måste småföretagarandan, engagemanget och framförallt kärleken till musiken bestå.
– Det får inte bli bara kartonger vi håller på med. Vi måste plocka upp grejerna och spela på dem ibland. Och det gör vi. Fredagseftermiddagarna kan bli ganska bra.