Stressen är större på Röda Korset än på Migrationsverket. Marina Haugdal känner ofta att hon inte räcker till.
Många ser nog mina jobb på Migrationsverket och Röda Korset som direkta motpoler, men jag ser dem snarare som två hörn i samma fyrkant som domstolarna och politikerna. Migrationsverket vill inte kasta ut så många som möjligt och inte heller strävar Röda Korset efter att alla som kommer till Sverige ska få stanna, vilket många verkar tro.
Att jobba statligt var en bra erfarenhet, eftersom jag vet hur asylhandläggarna jobbar. Mitt sommarjobb övergick till en fast anställning på asylenheten i Flen, där jag stannade ett och ett halvt år innan jag fick syn på Röda Korsets annons om flyktingkonsulenter till Eskilstuna.
Jag har hört att det är dags att byta jobb när man inte längre kan stå för vad man gör. På Migrationsverket krockar många värden med varandra: kravet på en human asylpolitik ställs mot ett detaljerat regelverk, rättssäkerheten ställs mot krav på snabbhet och effektivitet. Jag fattade beslut som var livsavgörande för de asylsökande. Men efter asylutredningen träffade jag dem aldrig mer ansikte mot ansikte, inte ens dem som överklagade.
Här på Röda Korset träffar jag flyktingar hela tiden och jag är mer en människa nu. Jag utbildar Röda Korsets frivilliga och besöker nyanlända flyktingar för att informera dem om deras rättigheter och om asylprocessen. Jag vägleder även de frivilliga asylhandläggarna om de kör fast i sina ärenden. Men stressen är större än på Migrationsverket och jag känner flera gånger om dagen att jag inte räcker till.
Skillnaderna mellan att jobba på en statlig myndighet och en folkrörelse som Röda Korset är stora. Med uppåt 40 000 frivilliga och 450 anställda på Röda Korset kan det ibland bli lite rörigt. Man vet inte alltid vem som ska göra vad. Övertidsersättning finns inte heller, utan det är upp till mig att planera min tid.
Det roligaste med att jobba på Röda Korset är att arbetet är så fritt och kreativt.
När jag bytte jobb höjde jag lönen från 23 300 till 24 000. I efterhand tänker jag att jag skulle ha kollat upp vilken lön som rekommenderas. Som ny är man ofta tacksam för lönen, vilket är helt fel inställning.
Att bli chef är ingen drivkraft för mig men däremot vill jag gärna kunna kalla mig expert. Jag tror att jag kommer att stanna många år på Röda Korset, men kanske byter jag tjänst inom organisationen. Mitt drömjobb är att jobba för FN:s flyktingorgan UNHCR. Jag vill inte sitta inne och skriva rapporter utan hellre träffa människor ute på fältet.