Friskvårdsatsningar på arbetsplatsen lönar sig – om de utförs rätt. En hälsosam, välmående personal orkar helt enkelt mer.
– Man får minst fem gånger pengarna tillbaka på en väl genomförd friskvårdssatsning. Men det förutsätter att man tar reda på vilket behov man har innan man sätter in åtgärden, säger Stefan Lundström, hälsoekonom och specialist på personalekonomiska kalkyler.
Om snittpersonalen är i medelåldern och kommer att jobba kvar ytterligare några år är det väl belagt att insatser får goda effekter för hälsan, säger Lundström. Men det gäller att de riktar sig mot rätt personer. På många arbetsplatser nyttjas hälsoförmåner främst av de som redan har en god hälsonivå, och som ser till att röra på sig även utan påtryckning från arbetsgivaren. För att en satsning ska få effekt måste man göra dyrare insatser per person. Då gäller det att selektera vem som är i behov av det, anser Stefan Lundström.
– Man bör ta in en extern part som går igenom personalen och gör en hälsoprofilbedömning. De som uppfyller vissa kriterier och har låga testvärden får sedan ett erbjudande om en individuell hälsoplan. Men det är klart att det blir oerhört kostsamt att låta alla få en personlig tränare och ett dyrt gymkort. Därför kan man inte erbjuda alla personlig träning, utan den insatsen bör rikta sig mot dem som behöver den mest, säger Lundström, och tillägger att gemensam nämnare för alla lyckade friskvårdsprojekt är att träningen kan ske på betald arbetstid – annars blir det inte av.
Vad gör då en hälsosatsning effektiv? Stefan Lundströms slutsats, som han grundar på forskning av bland annat Per Lindberg vid Karolinska institutet, är att tre faktorer är särskilt viktiga: konditionsträning, rökstopp och återhämtning. Överordnat allt är att få bukt med sin stress, och den mest tids- och konstnadseffektiva vägen dit är fysisk aktivitet.
– Typen av aktivitet spelar egentligen ingen roll, så länge hjärtat får jobba. Vad som helst som höjer pulsen är bra. Att sitta på en spikmatta och meditera kanske har en god effekt på hälsan, men det är sällan det mest effektiva, säger Lundström.
I en ny doktorsavhandling vid Stockholms universitet visade psykologen Ulrica von Thiele Schwarz att anställda vid Folktandvården förbättrade sin hälsa och minskade sin sjukfrånvaro genom konditionsträning på arbetstid. Men den rent ekonomiska vinsten består enligt Stefan Lundström inte så mycket i minskad sjukfrånvaro, utan snarare i ökad arbetskapacitet.