Köpenhamns Örestad var vid broinvigningen för knappt ett decennium sedan inte mycket mer än ett blåsigt gärde. Idag är det ett stort område för företag inom främst it, bioteknik och medicin. Arkitekturen är postmodern med mycket glas, plåt och raka linjer.
Men vi börjar i Malmös motsvarighet till Köpenhamns Örestad, Västra hamnen. För inte så länge sedan ljöd Kockums fabriksvissla över det instängslade området och arbetare med unikaboxen på pakethållaren cyklade genom grindarna, som sedan låstes under dagens värv på varvet.
I dag är scenen helt annorlunda. Loggorna till kända och mindre kända it-företag sveper förbi utanför bilfönstret, bostäder mixas med kontorsbyggnader och strandpromenader. Hela området präglas av miljötänkande och är självförsörjande på el, bland annat genom solenergi. Nybyggen och lyftkranar syns lite överallt. Dock ingen så hög som Kockums kran, symbolen för en industriepok, som symboliskt har flyttats och sålts till utländska intressenter.
Det enda som påminner om svunna tider är Kockums blåvita halvcirkelformade huvudkontor. Men snart ska även detta, liksom företagets övriga verksamhet, flyttas till Karlskrona. En inte särskilt vågad gissning är att något it-företag tar över lokalerna.
En förklaring till att it-företagen nu klarat krisen är att man lärt sig av misstagen då it-bubblan sprack runt sekelskiftet, menar Philip Stankovski och Micael Gustafsson på branschorganisationen Öresund IT, som guidar Jusektidningen i bil genom området. Istället för att säga upp folk har man nu hållit huvudet kallt och bidat sin tid. Systemutvecklaren Maral Alaghi på it-konsultföretaget Epsilon, bekräftar bilden.
– Vi har något som kallas guldkomptid. Under juni var jag ledig med full lön. Men sedan augusti har det varit full fart igen, berättar hon.
Företaget har ett 50-tal anställda i Malmö och har under den senaste månaden gjort ett par nyanställningar.
Utanför Epsilons hus i Västra hamnen ligger småbåtar förtöjda vid hamnpromenadens kaj. Runt torget vid Dockplatsen finns både smörrebrödsställen och lunchrestauranger med rödspätta och dansk fläskstek
.
Det känns som om det danska gemytet och småskaligheten är mer närvarande här än i Örestad på danska sidan av sundet.
Maral Alaghi kom till trakten som nioåring från Iran. Hon trivs på jobbet och tycker att hon valt helt rätt bransch. Cheferna är tillgängliga och många kolleger är i hennes ålder, 30 plus.
– Jag uppskattar också att jobbet är så självständigt. Det passar min personlighet.
Vi sitter i ett konferensrum en trappa upp i Epsilons hus vid hamnen.
– Jag började läsa medicin men hoppade av. Det var inget för mig. Min brorsa som har eget it-företag retade mig och undrade hur jag skulle kunna bli systemvetare som inte ens kunde skicka mejl. Och det är ju inte så många tjejer som är systemutvecklare. Men allt det där gjorde mig bara ännu mer envis och målmedveten.
Maral Alaghi tog en masterexamen i systemvetenskap vid Lunds universitet 2007. Hon säger att det är just tekniken som är intressant och lockande.
– Det är mycket matte och logiskt tänkande. Det spännande är också att det kommer ny teknik hela tiden. För varje projekt får jag lära mig något nytt.
Den mindre roliga delen av jobbet är, tycker Maral Alaghi, att sedan skriva dokument om hur hon gått tillväga för att lösa problemen.
Svenska systemvetare är också populära i Danmark, berättar hon.
– Jag har flera kolleger som har uppdrag där och min brors företag samarbetar med danska företag. Att bo i Malmö och arbeta i Köpenhamn är också väldigt vanligt nu. Jag har flera vänner som gör det.
Före Epsilon jobbade Maral Alaghi på Logica. Där började hon känna av den kris som varit på allas läppar i drygt ett år.
– Jag blev aldrig uppsagd men kände att det var något som inte stämde. Uppdragen blev färre så jag började söka andra jobb.
Men ur hennes perspektiv på Epsilon är nu alltså vändningen uppenbar. Både nya kolleger och nya uppdrag kommer in.
– Vi har kunder bland annat inom telekom, energi och medicinindustrin. Men det är klart att vi får färre uppdrag från fordonsindustrin.
Maral Alaghi sysslar just nu med ett projekt som hon inte får berätta så mycket om ännu.
– Men det handlar om bilder, musik och film i både dator och telefon. Det här är jag med och utvecklar från noll så det är spännande.
I framtiden kan Maral Alaghi tänka sig att utmana brorsan en gång till och starta eget it-företag.
– Men just nu vill jag bara göra ett bra jobb här, skapa och lära mig så mycket som möjligt.
Åter bakom ratten bekräftar Philip Stankovski att svenska systemvetare är mycket eftertraktade i Danmark.
– De är kända för att både ha ett samhällsvetarperspektiv och gott tekniskt kunnande.
Vi lämnar Västra hamnen. En svag solstrimma genom molnen lyser upp vindkraftverken som reser sig över vattenspegeln när vi åker över bron till andra sidan sundet.
Högersväng efter biltunneln som tar vid efter bron och it-universitetets glaspalats lyser allra mest cyber space-likt i Örestads höstdis. På en raksträcka blir vi omkörda av det fjärrstyrda förarlösa tåget på rälsen intill.
Philip Stankovski berättar att hans arbetsgivare, Öresund IT, är en tioårsjubilerande organisation med syfte att bygga nya broar mellan grannfolken och mellan näringsliv, offentlig sektor och högskolevärlden med dess forskare.
Det hela började som ett EU-stött projekt och finansieras nu främst av regionala myndigheter i Skåne och Själland samt med avgifter från drygt 200 medlemsföretag.
– I Sverige har vi mycket bra forskning men det har länge varit svårt att kommersialisera den. Vi försöker på olika sätt föra samman forskare och näringsliv, säger Philip Stankovski.
Han menar att näringslivet lever med halvårs- eller ettårsplaner, det offentliga tänker i fyraårscykler medan den akademiska världen sysslar med tioårsplaner.
En annan uppgift är förstås att föra ihop danskt och svenskt.
– Ett exempel är när vi presenterade nio svenska it-konsultbolag för Microsoft i Köpenhamn. Det blev mycket lyckat, alla fick nya uppdrag, berättar Philip Stankovski.
I baksätet sitter hans kollega Micael Gustafsson och pratar engelska i mobilen. Han svarar på frågor och rabblar statistik över Öresundsregionens positiva utveckling. Det är Philip Stankovski också bra på. Herrarnas huvudpoäng är att Öresundsregionen, med några mils omkrets i Skåne och Själland, är ”Europas största it-kluster i förhållande till befolkningen”.
– Utvecklingen är stadigt på väg uppåt. Det är mycket ljusare än för ett år sedan då finanskrisen bröt ut, säger Philip Stankovski.
Staden Lund, en annan del av ”it-klustret”, präglas liksom Västra hamnen av en hemtrevlig småskalighet. I universitetsstaden har gemytet många sekler på nacken. Men Ideonområdet intill motorvägen vid avtaget till Lund ser ut som vilken modern företagsby som helst.
Om it-företaget Axis Communications i området hade köpt Kockums gamla kran och placerat en jättelik övervakningskamera på toppen skulle man kunnat se att it-hjulen börjar snurra både här, samt i Örestad, Västra hamnen och andra delar av det som kallas Öresundsregionen.
Nu är det mer normalstora nätverksvideokameror för övervakning som är Axis Communications huvudnummer. En kamera är också det första som möter besökaren i receptionen. Med fotoförsedd besöksbricka är det sedan bara att vänta tills den man stämt träff med dyker upp.
– Har du ätit frukost? undrar Elisa Swanson-Parbäck, som tituleras Product Marketing Manager.
En frukostbuffé står uppdukad för personalen varje morgon en trappa ner. Vi nöjer oss med kaffe. Med obestämbar dialekt och medfödd övervakningsblick berättar Elisa Swanson-Parbäck att såväl tekniker som marknadsförare, uppfinnare och en av företagets grundare, Martin Gren, finns runt frukostborden. Företaget har 780 anställda globalt, varav 500 här på det skånska huvudkontoret.
– Jag har växt upp i Helsingfors, gått internationellt gymnasium, pluggat i Lund och har engelska som mitt andra språk, förklarar Elisa Swanson-Parbäck sitt unika idiom.
Det är också det internationella perspektivet som lockar när det gäller arbete, både på Axis Communications och i regionen som helhet, menar hon.
– Många av företagen är globala och de öppna sinnelagen märks i vardagen. Det är ingen som ifrågasätter att man kommer från ett annat land. I mitt team är bara två av fem födda i Sverige. Det blir många fördelar och fler nyanser med ett internationellt tankesätt.
Elisa Swanson-Parbäck passade på att vara mammaledig när finanskrisen bröt ut.
– Ja jag har inte märkt så mycket av den. Många arbetskamrater sa att de var lite matta efter en arbetsam period. Men jag kände absolut ingen deppstämning när jag kom tillbaka tidigare i höstas.
Företaget växer. Enligt Elisa Swanson-Parbäck mycket beroende på att analoga övervakningskameror börjar spela ut sin roll och fler och fler efterfrågar de nätverksvideokameror som Axis Communications saluför. Det är sådana kameror som ser oss i butiker, pendeltåg, tunnelbanor och bussar.
Företaget uppmärksammades i lokalpressen i somras för sin rekrytering mitt i värsta långkonjunkturen. Just nu finns ett tiotal lediga tjänster på företaget.
Efter magisterexamen i Lund på pa-programmet (personal- och arbetslivsfrågor) samt företagsekonomiska studier i organisation och kommunikation var Elisa Swanson-Parbäck egentligen sugen på att forska.
– Men studier är färskvara så jag ville också komma ut på arbetsmarknaden så fort som möjligt. Kanske kan jag senare börja forska i organisation och kommunikation.
Efter uppdrag på familjeföretaget i dykbranschen i Helsingfors kom Elisa Swanson-Parbäck tillbaka till Lund och jobb på Axis Communications. Före mammaledigheten var hon sälj- och marknadskoordinator för Norden och Baltikum.
– På min nya tjänst som produktmarknadschef är jag, för att använda en sliten klyscha, som spindeln i nätet. Information och kommunikation om produkter samlas hos mig för att spridas till kunder vid rätt tid och rätt plats. Mycket handlar om tajming och strategiska beslut.
Marknadsavdelningen som hennes team tillhör jobbar med kunder i hela världen. Men hennes nya tjänst innebär inte alls lika många resor som tidigare, vilket hon uppskattar som småbarnsmor.
– Överhuvudtaget är det ett familjevänligt företag. Snart ordnas julfest för anställdas barn. Och när man är föräldraledig betalar företaget mellanskillnaden mellan föräldraersättningen och lönen upp till 90 procent, vilket är bra för att få fler pappor att ta ut föräldraledighet. Det lockar också kvinnliga tekniker till företaget.
Elisa Swanson-Parbäck berättar om ett kvinnligt nätverk inom företaget.
– Vi ska ha möte ikväll med vår globala säljchef, Bodil Sonesson.
Dessutom så finns det en boxningskurs i företagets regi på fredagskvällar.
Varken it-branschen i Öresundsregionen eller kvinnorna på Axis Communications verkar dock behöva slåss särskilt hårt för sin existens.